Så ska samarbete i värdekedjan minska jordbrukets klimatavtryck

Helena Stenström, hållbarhetschef inom Bertegruppen, beskriver hur rollen som mellanled är central.
– Vi har direktkontakt med många lantbrukare så att vi kan knyta ihop lantbrukarna med våra kunder. Vi upplever ju att många lantbrukare gör jättemånga bra saker och vill gärna göra ännu mer, säger hon.

En viktig del i modellen är att lantbrukarna får ersättning för de extra insatser som krävs vid mer hållbara odlingsmetoder. Samtidigt får kunderna råvaror med lägre klimatpåverkan.
– Vi knyter ihop våra spannmålsleverantörer med våra kunder. Lantbrukarna får en ersättning för att de odlar på ett lite mer hållbart sätt och kunderna får mjöl malt på spannmål som är odlat på ett lite mer hållbart sätt. Så det blir en win-win-situation, säger Helena Stenström.

Tydliga effekter i pilotprojektet

Preliminära resultat från pilotprojektet visar på ett tydligt utfall. Klimatavtrycket från odlingen är enligt mätningarna 48 procent lägre jämfört med genomsnittet för odlare som levererat höstvete till Berte Qvarn under skördeåret 2024.

Helena Stenström betonar att många lantbrukare redan ligger långt fram, men att ekonomin ofta är en begränsande faktor.
– Många gör redan många bra saker. Många ser att de kan göra fler saker men att det kostar pengar och då behöver vi jobba ihop för att det ska funka, säger Helena Stenström.

Utifrån arbetet i FramtidsJord lyfter hon tre råd till andra som vill arbeta med hela värdekedjan: att föra en öppen dialog, börja med små steg och undvika onödig komplexitet samt att låta projektet utvecklas över tid i takt med ny kunskap och förändrade förutsättningar.

Avslutningsvis konstaterar hon att tålamod är en nödvändig del av hållbarhetsarbetet.
– När man jobbar med hållbarhet så tycker man att allting går för långsamt men det gör det också. Men ibland får man ändå känna att: ja, men nu har vi ändå kommit så här långt, säger Helena Stenström.