Svensk dagligvaruhandel släpar efter: så kan klimatarbetet växlas upp

Enligt WWF är proteinskiftet en nyckelfråga i klimatomställningen – men något som fortfarande saknar tillräcklig styrning i stora delar av branschen.

– Att hjälpa konsumenterna i skiftet från kött till mer vego är en av de viktigaste sakerna som företagen kan göra för att nå sina klimatåtaganden, säger Anna Richert, matexpert på Världsnaturfonden WWF, till Miljö & Utveckling.

I kartläggningen hamnar aktörer i Tyskland och Nederländerna i topp, medan de svenska kedjor som granskats återfinns i den nedre delen av rankningen. Enligt WWF visar resultaten att bilden av Sverige som ett föregångsland inom hållbar mat inte fullt ut stämmer.

– Vi kanske har en bild av att vi är väldigt bra. Men den här studien visar att det finns andra som kommit längre, säger Anna Richert. 

Hon pekar på att skillnaderna mellan länderna sannolikt beror på hur tidigt och systematiskt företagen har arbetat med frågan, snarare än på nationella ambitioner i sig.

Föregångare visar vägen

Bland de aktörer som lyfts fram i studien finns Lidl, som rankas högt i flera av de länder där kedjan granskats. Enligt WWF är samarbeten och tydliga mål en viktig förklaring till framgången.

– Lidl International är Tysklandsbaserat och de har också ett globalt partnerskap med WWF globalt. De har utvecklat ett arbete tillsammans, säger Anna Richert. 

Hon menar att tydliga handlingsplaner, i kombination med uppföljning och rapportering, är avgörande för att driva förändring. Samtidigt betonar WWF att omställningen inte enbart handlar om interna klimatplaner, utan också om hur dagligvaruhandeln formar konsumenternas val.

– Dagligvaruhandeln har en stor makt när det gäller att forma det vi köper. Det handlar om kampanjer, hur man placerar saker i hyllan, hur man gör det lätt för konsumenter att göra rätt, säger hon. 

Hon lyfter också fram behovet av ett normskifte kring konsumtionen av kött och vegetabiliska alternativ.

– Vi behöver få bort det här att man måste äta kött hela tiden. Det räcker inte att säga att det är svenskt kött. Här behöver det bli mer norm och mainstream med mindre men bättre kött och mer vego på våra tallrikar. 

Vad kan aktörerna göra nu?

För dagligvaruhandelsaktörer som vill ta nästa steg pekar Anna Richert på flera konkreta åtgärder: gemensamma branschöverenskommelser, förändrade kampanjer och ett tydligare ansvarstagande gentemot konsumenterna.

– De behöver ta sina kunder i handen och gå den här vägen tillsammans och hjälpa konsumenterna. Det behöver bli billigare och enklare att göra rätt, säger Anna Richert. 

För att underlätta arbetet har WWF tagit fram en metod som gör det möjligt för dagligvaruhandeln att sätta mål och följa upp hur försäljningen fördelas mellan animaliskt och växtbaserat protein. En målsiffra är 60 procent vegetabiliskt och 40 procent animaliskt i proteinkategorierna, säger Anna Richert. Metoden ger stöd i hur produkter kan klassificeras och följas upp, trots att de finns utspridda över flera varukategorier.

– Hittills har det varit svårt att göra detta, man har inte haft bra uppföljningsmetoder och jämförbara målsättningar, säger hon. 

Anna Richert menar också att ökad transparens och jämförbarhet är en förutsättning för att få fart på omställningen i branschen.

– Vi tycker att det är viktigt att man kan jämföra sig med varandra, inspireras av de som har gått långt och sedan tävla lite med varandra, avslutar hon.