Så fixade Lund klimateffektivt miljonprogram med låg hyra

– Hyrorna i Linero var de lägsta i Lund när vi började och är fortfarande bland de lägsta, berättar Markus Paulsson, som varit inblandad i projektet som företrädare för Lunds kommun.

Åtgärder i fjärrvärmen gav störst effekt

På samma gång som renoveringen gjordes, bytte även fjärrvärmeleverantören Kraftringen till biobränsle. I och med det blev uppvärmningen i stort sett fossilfri, vilket är den största insatsen för klimatpåverkan från lägenheterna.

Energieffektiviseringen har dragit ner på klimatpåverkan ytterligare. När fjärrvärmen används bättre, kan fler dela på den. Även biobränsle kan sparas och komma till nytta på annat håll.

Själva effektiviseringen har även den delvis med fjärrvärmen att göra. En undercentral som gav värme till alla husen har ersatts av sex stycken, vilket av olika tekniska orsaker ger en minskad värmeförlust.

Till det kommer själva renoveringen av fastigheterna. Energianvändningen har minskat med 31 procent. Det är en bit kvar till de 75 kilowattimmar per kvadratmeter och år som är Boverkets krav för nybyggen, men även det ska klaras av framöver, förhoppningsvis.

– När allt blivit intrimmat tror vi att vi kan komma ner tio procentenheter till, till 41 procent minskning. Men det tar två, tre år innan det blir färdigt, säger Markus Paulsson.

Renovering bäst vid klimatsmart energitillförsel

Jeanette Green från IVL Svenska Miljöinstitutet har deltagit som forskningspartner i projektet. Enligt henne visar generellt sett en livscykelanalys att om energisystemet redan är klimatanpassat, är renovering ofta är att föredra framför nybygge. Det beror på att inverkan av de material som används i husen då blir betydande.

– I Linero var det mycket mer klimatsmart att renovera än att bygga nytt, säger Jeanette Green.

Husen från 1970-talet var i relativt bra skick. Inget stambyte krävdes för köken och planlösningen var också bra nog för att behållas. De tekniska installationerna, som ventilation, uppvärmning med mera, behövde däremot åtgärdas.

Målet med renoveringen blev att husen skulle renoveras på ett sätt som gjorde att hyresgästerna kunde bo kvar. Den genomsnittliga inkomstnivån i området är den lägsta i Lund så hyreshöjningarna måste därför hållas på låg nivå. Sammantaget stannade hyreshöjningen på 13 procent, i genomsnitt. Men då ingår mer omfattande renoveringar för dem som efterfrågade det.

Dialog viktig för framgång

Jeanette Green pekar ut dialogen som en förklaring till att renoveringen och energieffektiviseringen gått så bra.

– De ansvariga har haft en bra dialog med de boende och har jobbat systematiskt, säger hon.

Markus Paulsson berättar att enkäter delades ut innan renoveringen inleddes, liksom efteråt. Det visade sig att de boende blev nöjdare än innan renoveringen satte igång.

– De har fått högre standard och jämnare temperatur inomhus, eller de kommer att få det i alla fall, när allt är inkört, säger Markus Paulsson.

Nu har bolaget alltså hus där de boende är nöjda och klimatbelastningen närmat sig noll. Men ägaren, det kommunala fastighetsbolaget LKF fortsätter.

– Vi vill sänka energianvändningen för att spara pengar. Vi gör inte onödiga investeringar, säger Fredrik Altin, byggprojektledare hos LKF.

Renoveringen har genomförts i samarbete mellan Lunds kommun, kommunens fastighetsbolag LKF, energibolaget Kraftringen och IVL Svenska Miljöinstitutet.

Läs mer: Analys av MÖD-dom: Därför fick kaolinbolaget nej