Så brister kommunernas klimatanpassning

En ny kartläggning från Boverket visar stora skillnader i hur svenska kommuner tar upp klimatrisker i sina översiktsplaner. Trots att lagen sedan 2018 kräver att riskerna redovisas är flera planer så allmänt hållna att de inte anses uppfylla kraven.

Särskilt anmärkningsvärt är att bara 25–65 procent av de mest riskutsatta kommunerna markerar riskområden i karta – trots att det bedöms nödvändigt för att besluten ska få genomslag.

– För att översiktsplanen ska få genomslag är det bra att så långt möjligt redovisa klimatrisker, ställningstaganden och åtgärder i karta. Det här är ett område där vi ser stora möjligheter till förbättring, säger projektledare Cecilia Näslund, i en kommentar.

Så ser goda exempel ut

De bästa översiktsplanerna kännetecknas av:

• Tydliga ställningstaganden för hur risker ska hanteras i specifika områden.
• Konkreta åtgärdsförslag med platsbehov och ibland tidplan.
• Kartredovisning av riskområden – ett viktigt stöd vid bygglov och prövning.

Samtidigt skjuter flera kommuner klimatanpassningsfrågorna framför sig och hänvisar till kommande detaljplaner eller framtida strategier.

Praktiskt stöd – öppna data och exempel

Rapporten lyfter också möjligheten för kommuner, konsulter och länsstyrelser att använda Boverkets öppna data. Där finns konkreta exempel från olika kommuner, tillsammans med länsstyrelsernas granskningsyttrande.

Ett uppmärksammat exempel är Malmö stad, som tagit fram en referenskatalog över strategier och skyddsåtgärder mot översvämningsrisker. Den innehåller både lokala riktlinjer och internationella exempel – och bedöms vara användbar även för andra kommuner.