Green Impact Framework är en metod att bedöma naturnyttan vid investeringar i unga bolag. Det görs genom att utgå från tre påverkansfaktorer: klimatpåverkan, markanvändning och vattenförbrukning.
Ny metod ska hjälpa investerare att bedöma naturnytta i unga bolag
Biologisk mångfald
Modeller för att räkna på klimatpåverkan är förhållandevis enkla, och används i näringslivet. Men hur kan investerare bedöma påverkan på den bioloigiska mångfalden? Miljökonsultbolaget Calluna har tillsammans med investeringsfonden Almi Invest Greentech tagit fram en metod.
– Det viktiga är att komma över tröskeln, utan att det för den sakens skull blir tomt och innehållslöst, säger Magnus Tuvendal vid Calluna.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
– Ursprunget var att man på Almi Invest Greentech ville gå vidare. De hade sedan tidigare arbetat med klimatfrågan, men ville också titta på det som lite vagt kallades ”bredare miljönytta”, säger Magnus Tuvendal.
Han är konsult på Calluna och huvudförfattare till ramverket. Tidigare har han forskat på naturrelaterade risker och naturkapital, bland annat vid Stockholm Resilience Center. Han säger att han genom åren träffat många inom näringslivet som konstaterar att biologisk mångfald är viktigt – men att det upplevs komplext på ett annat sätt än klimatet.
– Vad ska man egentligen mäta? Hur ska jag veta att den satsningen är bättre än den här andra satsningen? Det där har stått i vägen.
Till skillnad från stora internationella standarder som Taskforce on Nature-Related Financial Disclosures, TNFD, eller Science Based Targets for Nature är Almis och Callunas metod skapad för investeringar i tidiga skeden. Där, understryker Magnus Tuvendal, är både tid och data är begränsade. Många stora ramverk är för tunga att applicera när entreprenörer söker kapital och investerare ska fatta snabba beslut.
– TNFD är en bra och gedigen metod för etablerade bolag, men det är alldeles för tungt för startups exempelvis. Det är därför vi har utvecklat en ny metod, som är anpassad för tidiga investeringar där besluten måste fattas på ofullständig information, men där potentialen för verklig påverkan är som störst.
I stället på en enklare femstegsprocess: från kontroll av ”Do No Significant Harm” enligt EU-taxonomin, till klassificering av vilken typ av miljönytta ett bolag har, vidare till bedömning av om innovationen innebär en stegvis förbättring eller ett potentiellt systemskifte. Avslutningsvis görs en sammanvägd bedömning av bolagets potentiella miljönytta och påverkan.
Om det är för svårt att bedöma effekten på biologisk mångfald, är det inte lika svårt att bedöma påverkan?
– Att beräkna effekter på biologisk mångfald är komplicerat och kräver modellering, antaganden, kunskap om naturens känslighet och långa tidsperspektiv. Påverkansfaktorer däremot är mätbara här och nu, verksamhetsnära, nära kopplade till affärsbeslut.
Ramverket kommer att gå att ladda ner från Callunas och Almi Invests hemsidor och vara tillgängligt för den som är intresserad.
– Jag tycker inte att man ska konkurrera om metoder för att bidra till en hållbar utveckling. Det är inte där konkurrensen ska ske, säger Magnus Tuvendal.
Fakta
Ramverket i korthet
Syftet är att hjälpa investerare i tidiga skeden att bedöma ett bolags miljönytta – inte bara klimat utan också natur. Metoden fokuserar på påverkansfaktorer som går att mäta (klimat, mark, vatten) i stället för komplexa biologiska effekter.
Den utgår från Parisavtalet, IPBES/IPCC, och Kunming–Montreal-ramverket.
Tre basindikatorer:
• Klimatpåverkan
• Markanvändning
• Vattenförbrukning
Fem steg i metoden:
1. Do No Significant Harm -bedömning: Säkerställ att verksamheten inte orsakar betydande skada.
2. Klassificera miljönytta: Minska negativ påverkan eller öka positiv.
3. Bedöm transformativ potential: Förflyttning eller systemskifte.
4. Kvantifiera påverkan: Beräkna skillnaden mot referensteknik, jämför bolagets lösning med det som är dagens standardlösning
5. Samlad bedömning: I slutänden tittar man på alla delar och gör en helhetsbedömning.


