Nobelpristagare anser att klimatmötet ska avbrytas

William Nordhaus har fått priset i ekonomi till Alfred Nobels minne för ett verktyg som kan visa hur ekonomin påverkas av olika klimatsatsningar. Paul Romer har fått det för forskning som visar vad som påverkar teknisk utveckling och hur beroende den är av idéer. Även han har tankar om klimatet, utifrån sin modell. När han intervjuas av Miljö & Utveckling i Stockholm säger Paul Romer:

– Nyckeln här är uppfinningar. Vi måste rikta in marknadens kraft att få igång dem så att de löser det problem som verkligen är viktigt för oss alla.

Historiskt har innovationskraften släppts lös när priset på något ökar till följd av förväntad brist. Men vad gäller utsläpp av växthusgaser finns ingen prismekanism. Paul Romer föreslår en skatt på koldioxid. Något land bör sätta igång och sedan följer andra efter.

Lågt pris bättre än inget, menar Nobelpristagare

På frågan om var nivån för en skatt bör ligga svarar Paul Romer:

– Om en låg nivå är enda sättet att sätta igång, så är det den nivån som bör väljas.

Det viktiga är att marknaden räknar med att priset ska gå uppåt.

– Förväntan om höjda skatter i framtiden kommer att leda till uppfinningar nu. Människor vill undvika att betala skatt, säger Paul Romer.

Förvånande kraft

Den stora svårigheten är att få tillräckligt många att komma överens på ett sätt som verkligen leder framåt. Om en låg koldioxidskatt kan få processen att rulla igång, så är det bra. Han menar att problemet med det skadade ozonskiktet löstes med den sortens mekanismer.

– Du kommer att bli förvånad när du ser vad som kan hända. Jag tror att kostnaden för omställningen går ner, när det hela väl sätter igång, säger Paul Romer.

Går inte framåt

William Nordhaus anser också att det viktiga, är att alls komma framåt mot en lösning.

– Att bara komma igång är ett stort steg. Vi har problem med samordningen som det ser ut nu, säger han.

Det som sker under IPCC-mötet i Katowice tar oss inte framåt, anser han.

– Jag tycker att de ska avbryta mötet och erkänna att sättet att närma sig problemet är fel.

Hans förslag är att istället sätta samman en mindre grupp. Den mindre gruppen ska fundera över vilka mekanismer som verkligen kan fungera.

Frivillighet duger inte

Han anser att Kyotoprotokollet som är grunden för de globala klimatsatsningar som görs nu inte är bra. Frivillighet fungerar inte. Länder som inte vill delta kan bara hoppa av. Då föredrar William Nordhaus det regelverk som gäller för den globala handelsorganisationen WTO eller EU, där det finns strukturer som styr så att länderna som deltar lever upp till sina åtaganden. Han är också en av dem som förespråkar en koldioxidskatt, precis som Paul Romer.

Han själv har också kritiserats för att det han gjort inte leder framåt, i alla fall inte tillräckligt fort. Chalmersforskaren professor Christian Azar konstaterar i en debattartikel i DN 5 december att Nobelpristagaren satt 3,5 grader som ett optimalt mål för hur mycket temperaturen får öka. ”Det som många betraktar som en global klimatkatastrof framstår i hans modell som den ”optimala” lösningen.” 

Modell för alla

William Nordhaus verkar van vid frågor om kritiken. När han får frågan under intervjun och också vid den presskonferensen strax innan, svarar han att tvågradersmålet är ett bra mål, liksom även det på en grad.

– Du kan själv använda modellen! Sätt parametern två grader till exempel. Tiotusen personer har redan använt modellen. Gör du det, får du ett pris på kanske några biljoner dollar och då säger du kanske att det blir för dyrt.

Men det bästa, det är alltså att göra något överhuvudtaget.

– Vi måste sätta igång nu, säger William Nordhaus.

Läs mer: Så ska omställningen för att klara 1,5-gradersmålet finansieras