Inga produkter i varukorgen.
Naturvårdsverkets regleringsbrev: Så påverkas kommuner, länsstyrelser och företag
Hållbarhetsarbete Naturvårdsverkets anslag ökar med cirka 1,75 miljarder kronor 2026 jämfört med året innan, enligt regeringen. Merparten går till Klimatklivet och till åtgärder för kortare miljötillståndsprocesser. Regleringsbrevet innebär samtidigt förändrade förutsättningar för kommuner, länsstyrelser och andra aktörer som söker stöd, deltar i prövningar eller omfattas av Naturvårdsverkets vägledning och tillsyn.
Regeringen beskriver i ett pressmeddelande att Naturvårdsverkets anslag ökar med cirka 1,75 miljarder kronor 2026, varav omkring 1,5 miljarder kronor tillförs Klimatklivet. Regleringsbrevet bekräftar denna inriktning. Anslag 1:16 Klimatinvesteringar uppgår 2026 till cirka 4,4 miljarder kronor, vilket är en ökning med omkring 1,5 miljarder kronor jämfört med 2025.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
För kommuner, regioner och företag som söker investeringsstöd innebär detta att Klimatklivet fortsatt är det enskilt största statliga styrmedlet för lokala klimatåtgärder. Samtidigt preciseras användningen av delar av anslaget, bland annat genom en särskild satsning på biogasproduktion på gårdsnivå. Det innebär att konkurrensen om stödet i vissa delar kan styras mot utpekade åtgärdstyper.
Naturvårdsverkets förvaltningsanslag ökar med cirka 70 miljoner kronor och uppgår 2026 till omkring 787 miljoner kronor. Enligt regeringen ska förstärkningen användas för effektivare miljötillståndsprocesser.
En konkret nyhet för kommunerna är ett nytt statsbidrag på cirka 20 miljoner kronor för förstudier inför tillståndsprocesser för nya kärntekniska anläggningar. Naturvårdsverket får i uppdrag att fördela stödet och följa upp hur bidragen bidragit till kortare och mer förutsebara processer.
Även länsstyrelserna berörs tydligt av regleringsbrevet. Flera anslag som Naturvårdsverket ansvarar för ska fortsatt finansiera arbete som genomförs av länsstyrelserna, bland annat inom naturvård, våtmarker, invasiva arter och friluftsliv. Samtidigt minskar anslaget för sanering och återställning av förorenade områden med cirka 190 miljoner kronor jämfört med 2025. Det kan få betydelse för takten i pågående och planerade saneringsprojekt där länsstyrelser ofta har en samordnande roll.
Naturvårdsverkets del av miljöövervakningen minskar också något, från cirka 260 miljoner kronor till cirka 250 miljoner kronor. För aktörer som använder miljöövervakningsdata som underlag för planering, tillsyn eller tillståndsprövning kan detta på sikt påverka omfattningen av datainsamling eller prioriteringen mellan olika övervakningsområden.
Sammantaget visar regleringsbrevet att Naturvårdsverkets roll 2026 tydligare koncentreras till klimatinvesteringar, prövningsstöd och tillståndsprocesser, medan andra delar av miljöarbetet får oförändrade eller minskade resurser. Enligt regeringen ska förändringarna bidra till snabbare omställning och ökad förutsägbarhet för industri och samhällsbyggande.
Fakta
Vem gynnas – och vem får mindre utrymme?
Regleringsbrevet för 2026 innebär en tydlig omfördelning av resurser snarare än en bred förstärkning av Naturvårdsverkets verksamhet.
- Kommuner med klimat- och energiprojekt gynnas av den kraftiga ökningen av Klimatklivet, som fortsatt är det viktigaste statliga stödet för lokala klimatinvesteringar. Samtidigt kan tydligare öronmärkningar styra vilka typer av projekt som prioriteras.
- Kommuner involverade i kärnkraftsfrågor får ett nytt riktat stöd för förstudier inför tillståndsprocesser, men också ökade krav på uppföljning och redovisning kopplat till statens mål om kortare prövningstider.
- Länsstyrelserna får fortsatt finansiering för arbete inom klimat och naturvård, men det minskade anslaget till sanering av förorenade områden kan leda till hårdare prioriteringar mellan objekt.
- Företag och konsulter i tillståndsprocesser kan påverkas av Naturvårdsverkets förstärkta uppdrag att bidra till effektivare prövningar, med större fokus på tempo och förutsägbarhet.
- Miljöövervakning och kunskapsunderlag får mindre utrymme i budgeten, vilket på sikt kan påverka omfattning och prioritering av data som används av kommuner, länsstyrelser och andra aktörer.
