Inga produkter i varukorgen.
Så tar du nästa steg i våtmarksarbetet – expertens råd
Natur Våtmarker kan bromsa vattenflöden, fånga näringsämnen, binda koldioxid och stärka den biologiska mångfalden. Våtmarksguiden samlar kunskap och erfarenheter på ett ställe, och VA-guidens Rasmus Elleby berättar om hur man kan steppa upp sitt arbete med våtmarker.
Våtmarker spelar en avgörande roll i landskapet. De kan bromsa vattenflöden, rena vatten, binda koldioxid och ge livsmiljöer åt hotade arter.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Sedan starten 2013 har Våtmarksguiden samlat kunskap från forskare, kommuner och praktiker. Nu har VA-guiden tagit över förvaltarskapet, och samtidigt uppdaterat sidan med nya funktioner: mobilanpassade sidor, bättre navigering, klickbar karta med goda exempel och en uppdaterad flora över våtmarksväxter.
– Det finns otroligt mycket kompetens hos olika aktörer, men den är ofta spridd. Våtmarksguiden är tänkt att samla och tillgängliggöra kunskap så att så att både yrkesverksamma och privatpersoner kan dra nytta av den, säger Rasmus Elleby.
Enligt honom är målgruppen bredare än många tror.
– Vi vill att det ska vara enkelt att hitta rätt information, oavsett om man är konsult som projekterar, en kommun som planerar nya våtmarker, en förening som vill bidra eller en markägare som funderar på att anlägga en damm. Det här är en kunskapsbank som alla kan använda, säger han.
Han framhåller också att kommunerna är en särskilt viktig aktör.
– Många kommuner har tydliga miljömål kopplade till vatten, tillräckliga resurser. Då kan Våtmarksguiden fungera som stöd för att komma i gång eller utveckla arbetet.
En återkommande utmaning är att många typer av kräver löpande skötsel, menar Rasmus Elleby.
– Det är lätt att fokus hamnar på anläggningen, men minst lika viktigt är vad som händer sen. Hur ser man till att våtmarken fortsätter att fungera som det är tänkt, år efter år? Här finns mycket kunskap samlad på guiden.
Rasmus Elleby betonar att våtmarker inte bara är en ”nischfråga”, utan kopplar också till både miljö-, naturvårds- och klimatmål.
Så tar du nästa steg
För aktörer som vill utveckla sitt arbete med våtmarker pekar han på tre viktiga principer:
1. Börja med att sätta in våtmarken i sitt sammanhang
– En våtmark kan fylla många funktioner, men det gäller att vara tydlig med syftet. Är målet att bromsa flöden vid skyfall? Att minska näringsläckage? Eller att stärka biologisk mångfald? Utgå från det när du planerar.
2. Tänk långsiktigt på skötseln
– En våtmark är inte nödvändigtvis färdig när den är grävd. Den måste följas upp, skötas och ibland justeras. Den behöver skötas, följas upp och ibland justeras. Med rätt skötsel på rätt plats ser man till att anläggningarna fungerar över tid.
3. Lär av andra
– Det finns redan många goda exempel runt om i landet. På Våtmarksguiden kan man se var de finns och vad de har lett till. Det hjälper både i planeringen och för att undvika att göra samma misstag som andra redan gjort, avslutar han.
