nr-logo

Tidningen för miljöproffs

Cecilia Berg, hållbarsstrateg i Falu Kommun. FOTO: Linkedin

”När man ställer krav behöver man också förstå verkligheten”

Regeringen presenterade i veckan Sveriges första strategi för klimatanpassning. Samtidigt får Falun oroande rapporter som att en kraftigare vårflod än väntat. Miljö & Utveckling pratar med två personer på hållbarhetsavdelningen i kommunen, som kommenterar regeringens nya klimatanpassningsstrategi.

  • Annons 1

Regeringen föreslår en rad åtgärder för att stärka samhällets anpassning till ett förändrat klimat. Den nya klimatanpassningsstrategin förtydligar myndigheternas ansvar och föreslår att ett nationellt expertråd för klimatanpassning inrättas vid SMHI.

För att förstärka klimatanpassningsarbetet lokalt kommer det nu ställas krav på att kommunerna i översiktsplanen ger sin syn på risken för skador på den byggda miljön som kan orsakas av klimatrelaterade översvämningar, ras, skred och erosioner.

– Det är bra att det blir ett krav. För att lyfta frågorna är det i många fall det som krävs för att klimatanpassning ska bli prioriterat. Det är många områden som slåss om resurser i en kommun. En kravbild hjälper till att få viktiga frågor prioriterade. Sedan kan det innebära en utmaning för oss, beroende på hur snabbt man ska anpassa sig till kravbilden, säger Cecilia Berg, hållbarhetsstrateg i Falu Kommun.

Kommuner kan införa marklovsplikt

Kommuner ges nu möjlighet att införa marklovsplikt i detaljplan för markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet.

– Jag tror att kunskapen finns där när man planerar framåt. Riskerna är större i de delar man inte klimatanpassat. Sedan är det klart att man gör missar även i modern tid – vi har ett fint bibliotek i kommunen som fick vattenskador vid ett hundraårsregn, berättar Cecilia Berg.

Regeringen vill också ha ett nationellt expertråd för klimatanpassning, knutet till SMHI.

Får kritik från SKL

Den nya klimatanpassningsstrategin har mött kritik från SKL, som menar att strategin inte är tillräcklig. De menar att kommunerna redan gör en riskbedömning i översiktsplanen på en övergripande nivå. SKL menar även de pengar som funnits att söka hos MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) har varit översökta, och att det behövs medel för att göra anpassningar i redan byggd miljö.

– När man ställer krav behöver man också förstå verkligheten. Ska vi kunna klimatanpassa kommunen behöver vi också kunna lösa finansieringsfrågan på ett eller annat sätt. Sedan bör man ha i åtanke att vissa kommuner har större utmaningar än andra i klimatanpassningsarbetet.

Hur utsatt är Falun som kommun för klimatrelaterade skador?

– Kommunen är mycket rik på sjöar och vattendrag. Sedan 50-talet har Falu kommun drabbats av översvämningar ungefär vart tionde år. Utdikningar av våtmarker och avrinningsområden som tidigare utgjort depåer har försvunnit till förmån för skogsbruk, jordbruk och inte minst för expansion av tätorter och infrastruktur i och mellan dessa. Till detta kommer den pågående klimatförändringen som sannolikt kommer resultera i fler extremväderssituationer i framtiden, säge Jan-Åke Holmdahl, säkerhetschef på Falu Kommun.

Hur rustar Falun in för den kommande vårfloden?

– MSB har pekat ut Falun som utsatt och vi har analyserat riskerna och möter dem med relevanta strategier. Vi har vidare en vattensamordnare med mycket god kunskap och brett mandat och operativ kontroll av vår vattenhushållning. Vi genomför flödesfrämjande åtgärder, bland annat bygger vi om 40 kilometer älv i Svärdsjö. Vi har mobila skyddsbarriärer, sju meters-sektioner som kan kopplas ihop och bli totalt 1600-meters barriär som kan hantera den lilla olyckan, säger Jan-Åke Holmdahl.

Klimatanpassning ska samordnas bättre

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

Ny forskning: Värmeböljor i hela Europa väntas öka

Extremt kalla vintrar, värmeböljor och torka på sommaren blev konsekvenserna för 12 000 år sedan då Golfströmmen försvagades markant. I princip skulle en liknande situation kunna inträffa i dag, enligt en ny studie som publicerats i Nature Communication.

  • Annonskod Huvudspalten 4