Färdplanen för ett fossilfritt flyg är framtagen inom ramen för Fossilfritt Sverige, regeringens initiativ för att driva omställningen till ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Den innehåller bland annat mål om att inrikesflyget ska bli fossilfritt till 2030 och alla flyg som lyfter från Sverige ska bli fossilfria från 2045.
Bakom färdplanen står flygbranschens aktörer: flygbolag, flygplatser och flygteknikföretag men också bränsleproducenter.
Läs mer: Branschjättar samlade för att uppnå klimatmålen
För att lyckas med omställningen, menar Henrik Littorin, att flygbranschens aktörer och politiken behöver gå hand i hand. En viktig nyckel för en snabb övergång till fossilfritt flyg är att växla från fossilt flygbränsle till biobränsle.
En av utmaningarna är dock att skapa en marknad för storskalig produktion av biobränsle, där finansieringen är en knäckfråga.
Ni har satt mål om att inrikesflyget ska vara fossilfritt år 2030 – hur ska flygbranschen uppnå det?
– Det finns ett antal saker som måste ske för att det ska blir möjligt. I dag är volymen av biobränsle inte tillräckligt stor, då den långsiktiga efterfrågan på biobränsle är osäker, vilket gör att producenterna inte vågar tillverka mer. Därför behöver man hitta en affärsmodell som skapar en fungerande marknad, säger Henrik Littorin.
Vilka aktörer ligger bollen hos nu?
– Bollen ligger hos flera, bland annat flygbolagen, som måste vara beredda på att kämpa för fossilfritt bränsle med ett realistiskt pris. Bollen ligger även hos producenterna av biobränsle, som måste undersöka hur stora volymer biobränsle de kan producera till ett rimligt pris. Sedan ligger bollen hos politikerna, som måste skapa en kalkyl för den här marknaden.
– Om det är många i värdekedjan som delar på risken, så bör marknadsandelen kunna lösas. Det kanske inte löser alla utmaningar till 2030, utan då behöver staten vara med för att målen ska kunna uppnås. Bland annat skulle de kunna ta en del av risken när man bygger nya bioraffinaderier. Då är det inte bara flyget man ska göra bränsle åt, utan även andra näringar.
Ett annat mål är att flyg som lyfter från Sverige ska vara fossilfritt år 2045. Hur ska Sverige lyckas med det?
– Det kommer krävas en andel elektrifierat flyg, som kan avlasta behovet av flytande bränsle, så man kan använda dessa plan där de gör mest nytta. De flesta flygningarna från Sverige pågår under mindre än två timmar, där skulle elflygen passa bra. Sedan kommer det krävas en kraftfull allmän energieffektivisering av befintliga flygplan som drivs av flytande bränsle. Nyckelområdena är energisnålare motorer och lättare material i flygplanen, men även energieffektivare sätt att flyga. Sedan behövs mer forskning om tekniker på hur man kan framställa biobränsle mer effektivt.
Hur långt är vi från elflyg i dag?
– Batteritekniken måste förbättras. Om ungefär tolv år räknar Norge med att ha kommersiella inrikesflyg som tar 20-30 passagerare. De har satt upp ett offensivt mål. Kruxet är att planen ofta är större och har fler passagerare, vilket ställer högre krav på tekniken, kombinerat med vikt och energitäthet. Jag tror att storskalig flygning av den karaktären kan bli verklighet i Sverige runt år 2040.
Vad blir nästa steg i processen?
– Flygbranschen kommer vara aktiv i utredningen om biobränslen i flyget. Den ska vara klar i mars 2019. Vi vill också samla alla aktörer i värdekedjan, forskare, politiker, flygbolag och bränsleproducenter, för att identifiera vad man faktiskt kan göra.
– Vi vill även ställa krav på offentliga upphandlingar av flygresor. Den offentliga sidan är en stor upphandlare – är det någonstans det finns en betalvilja så kan det på kort sikt vara inom det offentliga. Volymen skulle i sin tur kunna göra att någon aktör vågar skala upp sin produktion av biobränsle.
Undviker att sätta delmål
Henrik Littorin förväntar sig inget svar från regeringen inom den närmaste tiden. Nio branscher har lämnat in sina färdplaner till regeringen och ett val står för dörren.
– Det är väldigt svårt att veta var politikerna har sitt fokus de närmaste månaderna och hur mycket tid de kommer lägga på de här något mer långsiktiga bitarna. Om inte annat får flygbranschen ligga på politikerna och be om återkoppling. Inom branschen kommer vi även ha träffar innan sommaren för att diskutera färdplanen vidare, säger Henrik Littorin och fortsätter:
– Vi har undvikit att sätta etappmål då det är så otroligt osäkert, däremot är år 2045 så långt bort. Sätter man redan nu kraftiga mål så kan man komma ganska långt jämfört med om man inte sätter några mål alls. Vi siktar högt, för det är då vi tror att det kan hända något.
Flygbranschens Färdplan för fossilfri konkurrenskraft, där branschen bland annat diskuterar höghöjdseffekten, finns att läsa här.