Inga produkter i varukorgen.
Sasja Beslik: Miljoner på hållbarhetsrapporter – men ingen läser dem
REDOVISNING Företag satsar stort på hållbarhetsrapporter – men få läser dem, och ännu färre förstår. Det gör att insatserna ofta missar målet, varnar hållbarhetsexperten Sasja Beslik.
Sasja Beslik, investeringschef på SDG Impact Japan. Foto: Peter Knutson
Hållbarhetsrapportering har blivit en självklar del av svenska företags kommunikation. Men trots stora investeringar är nyttan med rapporterna i många fall oklar. Det menar Sasja Beslik, investeringschef på SDG Impact Japan, som ifrågasätter rapporternas faktiska värde.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Dagens hållbarhetsrapporter berättar inte hur företag tjänar pengar på sitt hållbarhetsarbete. Det är som att lämna in en årsredovisning utan att visa hur verksamheten faktiskt går, säger han.
Många bolag behandlar hållbarhet som något fristående från kärnverksamheten. Rapporteringen sker ofta parallellt med den finansiella redovisningen – men utan att visa kopplingen mellan insatser och intäkter.
– Googla tio stora svenska bolag och försök hitta hur hållbarhet påverkar deras affärsmodell. Det går inte. Informationen finns inte. Svenska bolag måste lära sig att tjäna pengar på hållbarhet, säger Sasja Beslik.
I stället för att skapa förståelse för hur hållbarhet integreras i affären, har rapporterna blivit generiska, tekniska – och ibland rentav obegripliga, enligt honom.
Rapportering utan effekt
I praktiken innebär det att företagen lägger stora resurser på ett arbete som inte får genomslag där det behövs som mest – i kundrelationen, i aktievärdet och i investeringsbesluten.
– Kunderna läser inte hållbarhetsrapporter, men det är ändå de som förväntas betala för hållbara produkter och tjänster. Hur ska de kunna göra det om de inte får relevant information?, säger han.
Små och medelstora företag, som ofta inte omfattas av samma regelverk som storbolagen, har paradoxalt nog en mer ”sund” syn på hållbarhet, menar han. Det beror på att de tvingas fokusera på konkreta resultat snarare än på byråkratisk dokumentation.
Mått som visar verkligt värde
I en debattartikel efterlyser Sasja Beslik en ny typ av hållbarhetsredovisning – där det tydligt framgår hur ett företags insatser faktiskt påverkar resultatet. Han menar att svenska företag måste börja redovisa hållbarhetsjusterad avkastning på investeringar, där finansiella mått kombineras med hållbarhetsindikatorer.
På sikt tror han att rapporteringen kommer behöva förändras i grunden – och rikta sig mer direkt mot kunden.
– Om tre till fyra år kommer svenska företag att behöva publicera hållbarhetsrapporter som är kundvänliga. De kommer inte att kunna få betalt för sina hållbarhetsinsatser annars, avslutar Sasja Beslik.
