Inga produkter i varukorgen.
Krönika: LOU – en ram med stora möjligheter
krönika Lagen om offentlig upphandling (LOU) ger stora möjlighet att förändra världen, eller åtminstone en liten bit av den. Det skriver Miljö & Utvecklings krönikör Marilouise Berg, som tagit lagstiftningen till sitt hjärta.
Marilouise Berg.
På väggen hänger en stor oljemålning som föreställer en bister äldre man. Kanske har han skepparkrans och en pipa i mungipan eller så är han iförd militäruniform med guldiga knappar och fransar på axlarna. Ramen är i trä, gedigen och handmålad med tydliga penseldrag. Det är precis den typen av tavla som man kan hitta på väggen i finrummet hos äldre släktingar. Du vet vilken tavla jag menar eller hur? Tänk nu bort gubben inuti ramen, han hör inte hit.
Fokus på de ljusa sidorna
Lagen om offentlig upphandling har, som säkert den mesta lagstiftning, sina ljusa och mörka sidor, men under de fem år som jag har arbetat med LOU har jag fokuserat på de ljusa. Det är, och har varit, både roligt, stimulerande och utvecklande och har dessutom flutit på riktigt bra. (Förutom den där gången när jag ställde utsläppskrav för lätta lastbilar på en värdetransportbil. Kom ihåg – pansarbilar är tunga.)
Om man ska tro på det som står i tidningen stämmer dock inte min uppfattning med de flesta andras. Negativa rubriker och debattartiklar tar stor plats och när inköpen blir dyra är det den omöjliga lagstiftningens fel. Att många har uppfattningar om hur och vilka inköp som sker till offentlig sektor förstår jag och det är bra, men det är inte riktigt lika lätt att begripa är att så många har åsikter om lagen.
LOU sätter spelreglerna
Den breda, gedigna ramen med alla detaljer, det är LOU för mig. Det är de spelregler vi har. Lagstiftningen har skapats med ett väldigt gott syfte – att säkerställa att myndigheter inom EU behandlar alla som vill få affärskontrakt med offentlig sektor lika. Precis som att jag inte kan ändra på reglerna i Den försvunna diamanten (fast allvarligt, det måste vara fler än jag som blir irriterade när man vänder upp en bandit på Madagaskar, och inte kan komma därifrån!) kan jag inte göra något åt reglerna i LOU. Så jag har valt att bara förhålla mig till dem.
Energin har jag i stället lagt på den stora, rena yta av möjligheter som uppenbarar sig när man plockar bort duken med den bistra gubben ur ramen. Den ytan har mina kollegor och jag tillsammans använt till att driva på utvecklingen inom många områden, förbättra arbetsvillkoren för migrantarbetare, ställa krav som minskat våra entreprenörers klimatutsläpp, motiverat leverantörer att systematiskt börja arbeta med hållbarhetsfrågor, jobbat för cirkulära lösningar och för att minska risken för att barnen i våra skolor utsätts för skadliga kemikalier. För allt detta, och så mycket mer, går att göra inom ramen för lagen.
Omfamna LOU nästa gång
Så nästa gång LOU skymtar bakom hörnet, lägg inte pannan i djupa veck, ta i stället hjälp av någon som kan visa dig alla möjligheterna och använd dem till att förändra en liten bit av världen. För möjligheterna är stora, oavsett vad det står i tidningen.
MariLOUise Berg
