Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Konsumenten – sjuk eller olycklig?

Krönika Trots daglig information om att konsumtion har förödande klimateffekter fortsätter vi att shoppa. Varför? Parul Sharma söker förklaringar i forskning om människors ensamhet, brist på välbefinnande och konsumtionsbeteende.

Konsumenten – sjuk eller olycklig?
Foto: StockAdobe
Parul Sharma.

Dagligen levereras kunskapshöjande och avskräckande information till konsumenter om konsumtionens förödande klimateffekter. Trots det köper medelsvensken 13 kilo kläder per år och slänger 8 kilo. Sedan 1990 har utsläppen som sker inom Sveriges gränser minskat med 26 procent, men när konsumtion av importerade varor räknas in har utsläppen istället ökat kraftigt.

Fakta

Krönika

Detta är opinionsmaterial. De åsikter som framförs är skribentens egna.

Koldioxidutsläpp kopplade till de produkter som konsumeras i Sverige men som produceras i andra länder har ökat med nära 50 procent de senaste 20 åren. Våra konsumtionsutsläpp ligger på cirka 10 ton koldioxid per person och år. För att nå Parisavtalets ambition om att begränsa den globala upphettningen till 1,5 grader måste våra utsläpp ner till drygt ett ton per person och år.

Konsumtionens baksidor är välkända

Kunskapen finns och delvis även en insikt om konsumtionens baksidor. Västvärldens konsumtionsmönster, som länge varit socialt accepterat och eftersträvansvärt, ses allt oftare som något att inte sträva mot.

Trots all kunskap och insikt instiftas framgångsrikt mer och fler konsumtionshögtider i Sverige som Cyber Monday, Black Friday. Det är kontradiktoriskt och det är svårt att smälta.

Kan det vara så att det finns aspekter kring själva konsumenten som vi missat?

Kan det vara så att det finns aspekter kring själva konsumenten som vi missat? Det kan omöjligen vara så enkelt som att det är klimatförnekare som är ute och konsumerar (shoppar) och de medvetna som låter bli, eller?

Tänk om konsumenten är sjuk eller olycklig? Konsumtion, eller det som till vardags kallas för ”shopping”, har länge av forskare bekräftats som en lyckobringare för stunden.

Studie av ensamhet

Marknadsföringsprofessorn och forskningsledaren vid universitetet i Tilburg i Nederländerna, Rik Pieters, placerade konsumenter (shoppare) i olika materialistiska grupper och testade dessa för ensamhet. (2013)

Efter att ha undersökt frågeformulären och kontrollerat siffrorna, kunde han visa att över tid och oavsett inkomst, var materialism förknippat med en ökning av ensamhet och ensamhet var förknippad med en ökning av materialism. För studien tillfrågades ett urval av mer än 2500 konsumenter under sex år om till hur stor del de höll med om uttalanden, som ”Det stör mig ibland ganska mycket att jag inte har råd att köpa allt jag tycker om,” och ”Jag gillar att köpa saker som inte är praktiska.”

Ensamhet och konsumtion

Professor Pieters menar när mänskliga relationer upplevs som komplexa upplevs en Ipad som relativt enkel att ha att göra med. Forskningen indikerar att vår första impuls vid ensamhet är att koppla med andra människor, men insikten om hur svårt det kan vara driver individer till att istället bli konsumenter. Förenklat kan man tala om en transformation från en kontaktsökande individ till konsument.

En ytterligare grupp som Pieters har identifierat, är konsumenter som använder shopping som medicin för att känna sig annorlunda. De utgjorde en fjärdedel av gruppen, och för dem utgör shopping en fix när de är nere och förvandlas till ett tillfälligt rus. Den slutliga slutsatsen i undersökningen är att shopping egentligen, om än tillfälligt, handlar om att fylla ett tomrum hos individer.

Shoppingberoende

I en norsk studie fann den kliniska psykologen Cecilie Schou Andreassen, psykologiska fakulteten vid University of Bergen, att shoppingberoende är relaterat till symtom på ångest, depression och låg självkänsla. Shoppingberoende dominerar hos deprimerade kvinnor med låg självkänsla där konsumtionen fungerar som en flyktmekanism. Norska forskare menar vidare att det är oroväckande att symptomen på shoppingberoende är nära besläktat med drogmissbruk, alkoholism och annat rusberoende. (2015)

Detta är begränsad men mycket intressant forskning. Det får en att fundera över om lycka inte bara ökar välbefinnandet hos människor utan också har positiva konsekvenser för miljön och klimatet. Att påpeka vikten av ökad tillväxt samtidigt som man oroas över konsumtionen gör det ibland svårt att fokusera.

Lycka och hållbar utveckling

I Västra Götalandsregionen har man studerat om lycka och välmående kan vara de primära målen för utveckling, framför ekonomisk tillväxt. (2018) En mycket intressant studie, förhoppningsvis med en fortsättning som knyter an till sambanden mellan lycka och hållbar utveckling.

Det kanske är så att det är angreppssättet som behöver justeras och att vi vågar diskutera mänsklig ängslighet och tomhet i samma sammanhang som klimatutmaningarna och miljömedvetenhet. Personlig hållbarhet, inre hållbarhet, verkar ha kopplingar med hur vi konsumerar och när.

Ökat välbefinnande

Kan det alltså bli skillnad i våra utsläpp med högre välbefinnande? Skulle det kunna vara så att Sveriges ekologiska fotavtryck som är bland det högsta i världen, faktiskt kan minska om vi satsar på välbefinnande? Jag tycker mig se ett samband och hoppas att mer forskning görs på området.

– Parul Sharma
Människorättsjurist med fokus på hållbarhetsfrågor

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.