Redan i början av veckan kommenterade Jörgen Warborn (M) sin rapport om EU:s Omnibuspaket, som innebär lättnader i EU:s hållbarhetslagstiftning. Då meddelade han att han vill se större lättnader än kommissionen. När han på torsdagen presenterade rapporten i sin helhet står de helt klart att han vill se en kraftig avreglering.
Så vill Jörgen Warborn (M) förenkla EU:s hållbarhetsregler – punkt för punkt
Hållbarhetsrapportering Jörgen Warborn (M) har presenterat sitt förslag till hur EU-parlamentet ska ställa sig i de kommande förhandlingarna om CSRD och CSDDD. I förslaget föreslår han betydande lättnader jämfört med EU-kommissionens linje. Bland annat vill han undanta företag med färre än 3000 anställda, ta bort krav på klimatomställningsplaner och skjuta upp tillämpningen av reglerna.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Förslaget som Jörgen Warborn (M) nu lagt fram är ett utkast till EU-parlamentets ståndpunkt i de kommande förhandlingarna om ändringar i CSRD och CSDDD, samt till viss del EU-taxonomin. Det är EU-parlamentets utskott för rättsliga frågor, JURI, som ansvarar för frågan, och det är inom detta utskott som Jörgen Warborn verkar som huvudrapportör.
Här är centrala punkter i Jörgen Warborns förslag, punkt för punkt.
Tröskelvärden (CSRD och CSDDD)
Jörgen Warborn (M) föreslår att endast mycket stora företag – med fler än 3000 anställda och en årlig omsättning över 450 miljoner euro – ska omfattas av rapporterings- och due diligence-kraven. EU-kommissionens Omnibusförslag från 2024 höjer också vissa trösklar, men långt ifrån så kraftigt. Till exempel omfattas fortfarande företag med omkring 1000 anställda enligt CSRD:s tillämpningsplan.
Leverantörskedjan (CSDDD)
Jörgen Warborn (M) vill att företag endast ska behöva inhämta hållbarhetsinformation från sina direkta affärspartners. Indirekta led i värdekedjan ska bara beaktas om informationen redan finns tillgänglig. EU-kommissionen föreslår ett mer riskbaserat tillvägagångssätt, där företag fortsatt kan behöva hantera risker även längre ner i kedjan – särskilt vid allvarliga hållbarhetsrisker.
Klimatplaner (CSRD och CSDDD)
Enligt Jörgen Warborn (M) ska företag inte tvingas ta fram egna klimatplaner utan endast redovisa om de redan har en sådan. För CSDD ska kravet att över huvud taget ha och genomföra en klimatomställningsplan strykas helt, medan det inom medan det inom CSRD ska vara frivilligt.
Digital rapportering (CSRD)
Jörgen Warborn (M) föreslår att teknisk märkning (taggning) i det digitala EU-formatet endast ska krävas när hela den tekniska infrastrukturen är på plats. Kommissionen vill att digital taggning ska börja enligt de datum som redan är beslutade.
Tillämpning i tid (CSRD och CSDDD)
Jörgen Warborn (M) vill att både CSRD och CSDDD ska börja gälla tidigast 2028 för de största företagen, för att ge näringslivet mer förberedelsetid. EU-kommissionens Omnibusförslag skjuter också fram införandet, men i kortare steg – exempelvis till 2026 för vissa bolag.
Tredjelandsföretag (CSDDD)
Jörgen Warborn (M) vill – i linje med kommissionens Omnibusförslag – att bara tredjelandsbolag med minst 450 miljoner euro i omsättning inom EU ska omfattas av CSDDD-reglerna, vilket skulle undanta många multinationella koncerner jämfört med dagens gräns på 150 miljoner.
Nationella regler (CSDDD)
Jörgen Warborn (M) förespråkar ett helt harmoniserat direktiv som förhindrar så kallad ”gold-plating”, alltså att medlemsstaterna skärper reglerna nationellt. EU-kommissionens förslag går i samma riktning, men tillåter lite mer flexibilitet.
Taxonomi (CSRD)
Jörgen Warborn (M) vill att rapporteringen enligt EU:s taxonomiförordning görs enklare och mindre detaljerad för vissa företag – särskilt om de bara delvis uppfyller hållbarhetskriterierna. EU-kommissionen vill behålla enhetliga och jämförbara rapporteringskrav, även om förenklingar diskuteras för mindre verksamheter.
WWF kritiserar förslaget
Jörgen Warborns linje innebär i praktiken ett starkt försvagat regelverk jämfört med EU-kommissionens ursprungliga förslag. Han betonar vikten av att skydda europeiska företags konkurrenskraft och att inte överbelasta dem med ”onödig byråkrati”.
Världsnaturfonden WWF är kritiska. ”Ännu ett nedslående slag mot klimatet och naturen, mänskliga rättigheter och långsiktiga affärsintressen”, kommenterar WWF i ett pressmeddelande.
Det händer nu
Nästa steg är att JURI-kommittén behandlar förslaget. Ledamöter i utskottet har möjlighet att lämna in ändringsförslag, varefter utskottet röstar om det slutliga förslaget till parlamentets officiella position. När JURI-kommittén har röstat, går ärendet vidare till hela Europaparlamentet för en omröstning i plenum.
Om parlamentet antar sin ståndpunkt, inleds därefter trilogförhandlingar med EU-kommissionen och ministerrådet. Det är i dessa förhandlingar som den slutliga lagtexten förhandlas fram. Det är alltså först efter trilogen som det blir klart hur CSRD och CSDDD faktiskt kommer att ändras.


