Så hittar du trovärdiga koldioxidkrediter – fyra principer att följa

Skogsbaserade krediter är en form av så kallad koldioxidinfångning, där trädens tillväxt binder koldioxid ur atmosfären. Intresset för denna typ av klimatåtgärd ökar särskilt bland företag som behöver leva upp till EU:s nya hållbarhetslagstiftning – som Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD, och den kommande förordningen om koldioxidinfångning och kolförvaltning.

Arbonics rapport lyfter fram fyra principer som ska guida företag att välja högkvalitativa koldioxidkrediter:

1. Additionalitet, det vill säga att klimatnyttan är verklig och går utöver det som ändå skulle ha hänt. Klimatnyttan måste gå bortom det som ändå skulle ha skett. Ett projekt som säljer koldioxidkrediter måste alltså kunna visa att exempelvis skogsplanteringen inte hade genomförts utan de intäkter som krediterna ger.
2. Permanens, alltså hur länge koldioxiden faktiskt binds. Ett träd som planteras och sedan avverkas efter tio år ger inte samma långsiktiga klimatnytta som ett projekt där skogen skyddas eller förvaltas på ett sätt som bevarar kolförrådet under mycket lång tid.
3. Läckagekontroll, för att undvika att utsläpp bara förflyttas från en plats till en annan. Om ett område skyddas från avverkning men trycket i stället ökar på skogarna intill, kan nettoeffekten bli liten eller ingen alls.
4. Social påverkan, så att krediterna också leder till positiva effekter för lokalsamhällen, till exempel genom arbetstillfällen, stärkta rättigheter eller förbättrad tillgång till resurser som vatten och mat.

Utöver dessa principer innehåller rapporten en steg-för-steg-vägledning för företag som vill engagera sig i marknaden för skogsbaserade koldioxidkrediter. Den ska hjälpa köpare att bedöma projektens trovärdighet, analysera affärs- och riskprofil, samt att säkra tillgång till krediter tidigt i processen – något som enligt Arbonics kan bli avgörande i takt med att efterfrågan fortsätter att öka.

Rapporten betonar att ju tidigare företagen agerar, desto större möjlighet har de att säkra tillgång till lokalt förankrade, mätbara och verifierbara klimatinsatser som står sig i längden – både miljömässigt och affärsmässigt.

Lisett Luik, medgrundare av Arbonics, varnar för att obalansen mellan utbud och efterfrågan riskerar att förvärras.

– Efterfrågan rör sig snabbare än marknaden hinner svara – och utan tidiga investeringar kommer gapet bara att växa, skriver hon i rapporten.

Samtidigt visar en ny analys från organisationen Corporate Accountability att flera av världens största klimatkompensationsprojekt ifrågasätts. Under 2024 köpte företag in sig i 43 stora offset-projekt, som tillsammans rapporterade att de undvikit eller tagit bort nästan 48 miljoner ton koldioxid. Flera av dessa projekt pekas dock ut som ”problematiska”, enligt granskningen.