UTVECKLINGEN DRIVS AV flera parallella förändringar. Priset på utsläpp inom EU ETS har stigit kraftigt jämfört med för tio år sedan samtidigt som nya styrmedel som CBAM införts. Investerare, banker och kunder ställer dessutom högre krav på hur klimatrisker hanteras i affären. Därtill kommer nya rapporteringskrav inom EU, där företag ska redovisa om de använder intern koldioxidprissättning och hur den påverkar beslutsfattandet.

Slutligen sker dagens hållbarhetsarbete i ett allt mer komplext politiskt klimat. Hållbarhetsfrågor kommuniceras i dag mer lågmält än tidigare, inte minst i USA. Men enligt Philip Thormark betyder det inte att företagens engagemang har minskat.

– Våra globala vd-undersökningar visar att nästan alla företag fortsätter eller ökar sina hållbarhetssatsningar. Däremot har kraven på att visa affärsnytta blivit tydligare. Det är i det sammanhanget internpris blir relevant.

Varför ska man sätta ett internt pris på koldioxid?

– När koldioxid får ett pris blir det lättare att väga klimatpåverkan mot andra kostnader och intäkter. Då kan hållbarhetsfrågan integreras i affärsbesluten, inte hanteras vid sidan av, säger Philip Thormark.

Internpris används i dag av företag för att styra investeringsbeslut mot lösningar med lägre utsläpp, jämföra olika tekniska alternativ och materialval, bedöma leverantörer och transportlösningar och att synliggöra framtida kostnader kopplade till klimatreglering.

Tanken ska inte vara att ersätta externa styrmedel som koldioxidskatt eller utsläppshandel, utan att komplettera dem där de ännu inte ger tillräckliga signaler.

– Internprissättning kan hjälpa företag att förbereda sig för framtida reglering, men också identifiera affärsmöjligheter i omställningen, säger Philip Thormark.

UN GLOBAL COMPACT Network Sweden har gjort en guide som beskriver hur företag kan arbeta med internpris på koldioxid. Där betonar man att internprissättning inte är ett isolerat verktyg, utan bör byggas in i företagets befintliga styrning.

Det första steget är att förstå den egna klimatpåverkan, ofta genom ett klimatbokslut enligt GHG-protokollet. Utan tillförlitliga utsläppsdata riskerar internpriset att bli ett teoretiskt antagande utan koppling till verkligheten.

Nästa steg är att koppla internpriset till företagets övergripande klimatmål. Företag som redan arbetar med vetenskapligt baserade mål eller nettonollstrategier har ofta lättare att motivera varför ett pris behövs och hur det ska användas.

– Det viktiga är inte att välja en perfekt från början, utan att faktiskt använda internpriset i beslutsprocesserna, säger Philip Thormark.

I PRAKTIKEN FINNS det flera sätt att utforma internprissättning. Den vanligaste modellen är skuggpris, där ett hypotetiskt pris används i investeringskalkyler utan att några pengar byter ägare.

– Skuggpris är fortfarande den modell vi ser mest av, säger Philip Thormark.

Andra företag går längre och inför interna avgifter, där affärsenheter debiteras för sina utsläpp. Intäkterna samlas ofta i en intern fond som används för klimatinvesteringar, energieffektivisering eller inköp av fossilfri energi.

En tredje variant är implicita priser, som bygger på vad utsläppsminskande åtgärder faktiskt kostar i verksamheten, till exempel merkostnaden för fossilfritt stål eller eldrivna transporter.

– Det finns ingen objektivt bästa metod. Avgörande är hur verktyget används, inte vilken modell man väljer på pappret, säger Philip Thormark.

ALLA ÄR DOCK inte lika positiva till internprissättningens genomslagskraft. Tomas Sterner, professor i miljöekonomi, betonar att internpris aldrig bör ses som en ersättning för politisk styrning.

– Det bästa är alltid en extern prissättning av koldioxid. Intern prissättning är ett komplement när extern styrning saknas eller är otillräcklig, säger han.

Tomas Sterner pekar också på att den vetenskapliga evidensen för internprisets faktiska effekt är begränsad.

– Det finns studier som visar effekter i enskilda företag, men det är svårt att dra generella slutsatser. Det är inte självklart att internprissättning alltid leder till förändrade beslut.

Även mer ”verkliga” modeller, som interna avgifter, har sina begränsningar.

– Oavsett form är det alltid en intern konstruktion. Pengarna lämnar aldrig företaget. Man kan säga att man ”låtsas” mer eller mindre, även om det kan påverka hur avdelningar tänker kring långsiktiga investeringar.

Tomas Sterner varnar också för att internpris i vissa sammanhang kan användas strategiskt.

– Det finns en risk att företag använder internprissättning som argument mot extern reglering: att säga att ytterligare politiska styrmedel inte behövs.

BÅDE THORMARK OCH Sterner pekar på att den största risken är att internprissättning blir ett parallellt spår utan verklig påverkan.

– Om man inför internpris utan att vara beredd att använda det i faktiska beslut riskerar det att bli ett pappersverktyg, säger Thormark.

Internprissättning kräver tid, resurser och tydligt mandat från ledning och styrelse. Annars finns risken att internpriset används i analyser, men får liten betydelse när beslut väl fattas.

SAMMANFATTNINGSVIS

beskrivs internpris på koldioxid inte som en universallösning, utan som ett av flera verktyg i företagens klimatarbete.

– Internprismodeller kan aldrig ersätta politiska styrmedel, men de kan hjälpa företag att integrera klimatfrågan i affären här och nu, säger Philip Thormark.

FÖR FÖRETAG SOM står inför stora investeringsbeslut i en tid av ökade klimatkrav kan internprissättning bli ett sätt att göra omställningen mer konkret – så länge verktyget används där det gör störst skillnad: i besluten.

Fyra steg för att införa internpris enligt UN Global Compact

KARTLÄGG UTSLÄPP – säkra tillförlitliga data enligt GHG-protokollet.

SÄTT MÅL – koppla internpriset till klimatmål och affärsstrategi.

VÄLJ MODELL OCH PRISNIVÅ – anpassa efter verksamhetens behov.

INTEGRERA OCH FÖLJ UPP – använd internpriset i faktiska beslut och utvärdera effekten över tid.

TRE VANLIGA MODELLER FÖR INTERNPRIS

• Skuggpris. Ett teoretiskt pris som används i investeringskalkyler och beslutsunderlag. Påverkar beslut, men innebär inga faktiska betalningar.
• Intern avgift. Affärsenheter debiteras för sina utsläpp. Intäkterna kan användas till interna klimatåtgärder, som energieffektivisering eller fossilfri energi.
• Implicit pris. Bygger på vad utsläppsminskande åtgärder faktiskt kostar, till exempel merkostnaden för fossilfria material eller transporter.

Vad är internpris på koldioxid?

INTERNPRIS PÅ KOLDIOXID innebär att ett företag sätter ett internt pris på sina utsläpp av växthusgaser, oftast uttryckt i kronor eller euro per ton koldioxid. Priset används som beslutsstöd i investeringar, inköp och strategiska vägval. Internpris ersätter inte externa styrmedel som koldioxidskatt eller utsläppshandel, utan är ett frivilligt verktyg som företag använder för att synliggöra klimatkostnader i den egna verksamheten.

Vanliga fallgropar

► Internpriset används bara i analyser, inte i beslut.

► Otydligt mandat från ledning och styrelse.

► För låg prisnivå för att påverka investeringar.

► Internpris används som argument mot extern klimatpolitik.