Forskare tar fram exotiska energialternativ

34 miljoner kronor läggs just nu på att studera hur förbränning av järn, kisel och aluminium i pulverform fungerar. Projektet är grundvetenskapligt, men om det visar sig att metallerna går att tämja kan resultaten få stor praktisk nytta.

– De här metallerna har i stort sett samma energiinnehåll som fossila bränslen och energiomvandlingen sker med hög effektivitet, säger Marcus Aldén, professor i förbränningsfysik vid LTH, Lunds universitet.

Det är egentligen ett rätt så dåligt bränsle.

Forskarna ska undersöka hur ett grönt metallkretslopp fungerar. Ett exempel på ett sådant system är exempelvis när järn har brunnit med syret i luften och blivit järnoxid, så kan pulvret via ”grön” elektrolys renas till järnspån igen.

Metall kan också användas som bränsle om man låter det reagera med het vattenånga, med syftet att producera vätgas. Det kan sedan användas för koldioxidfri förbränning.

Ammoniak ett alternativ

I projektet ingår också att studera potentialen med ammoniak som bränsle, som vid förbränning inte heller släpper ut koldioxid.

– Det är egentligen ett rätt så dåligt bränsle med låg förbränningshastighet och energiinnehåll, men som har börjat bli intressant eftersom det inte släpper ut någon koldioxid. För att kompensera de bristande förbränningsegenskaperna kommer även samledning med vätgas att studeras, säger Marcus Aldén.

Exotiska energialternativ

Att ammoniak eller metaller kan fungera som bränsle är av intresse för den svenska industrin, då den behöver alternativa bränslen och vätgas istället för fossila bränslen. Detta kan även hjälpa till att reducera behovet av import av bensin, diesel och naturgas till Sverige.

Forskarna tror också att metallpulver eller ammoniak kan hjälpa till att ersätta dieseln för kraft- och värmeproduktion samt sjöfart.

– Men jag vill inte översälja detta och ge bilden av att vi om tjugo år står och skyfflar in järnpulver i en motor. Det kanske visar sig mycket komplicerat och inte fullt så praktiskt genomförbart. Eller så är det jättehett, vi får se. Oavsett befinner vi i oss i ett läge med ökande CO2-halter i atmosfären. Det gör att vi måste studera lite mer exotiska energialternativ, säger Marcus Aldén.

Läs mer om forskningsprojektet här.