Fastighetsbranschens cirkulära framtid är avgörande för vår planet

Krönika Med en fastighetssektor som står för 21 procent av nationella utsläpp i Sverige samt 35 procent av allt avfall inom EU finns det inget tvivel om saken, att branschen blir mer cirkulär är avgörande för planetens framtid. Det skriver Rebecka Lundgren, medlem i YSP samt doktorand och ledare för forskningsprojektet Shore vid Lunds universitet.

Fastighetsbranschens cirkulära framtid är avgörande för vår planet
Rebecka Lundgren, LTH, skriver om behovet av att fokusera på det befintliga beståndet.

Cirkulär ekonomi (CE) är ett begrepp som har vuxit från sent 70-tal och har under det senaste decenniet fått alltmer uppmärksamhet. CE konceptet innebär att livscykler optimeras genom att hålla material i omlopp längre och att värde skapas i alla delar av värdekedjan.

Att applicera CE i fastighetssektorn är dock inte helt enkelt. Många ramverk beskriver principer och filosofier men saknar handfasta förslag på hur detta kan omvandlas till handlingar. Det kommer att krävas idéer och initiativ från hela sektorn för att tillsammans nå en cirkulär framtid. Det är inte ett problem som kan lösas av en ensam part, det kommer att kräva ett tvärsektoriellt samarbete för att nå holistiska lösningar på ett gemensamt problem.

Många lösningar fokuserar på nyproduktion…

Fakta

Krönika

Detta är opinionsmaterial. De åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Något som har fått mycket uppmärksamhet den senaste tiden är återanvändning av byggmaterial. Det finns dock en hel del kvar att göra för att underlätta användandet och att skapa incitament för användandet av återvunnet material. Problem som behöver lösas är bland annat frågan om återvunnet materials hållbarhet och funktion och hur detta kan påvisas utan att bli för dyrt eller ta för lång tid. Relaterade problem är risk och försäkringsfrågor gällande återvunnet material.

För närvarande fokuserar många hållbara lösningar på nyproduktion av byggnader. Eftersom 80 procent av alla byggnader som kommer att finnas år 2050 med stor sannolikhet redan är byggda är det ett problem att fokus ligger just där.

…men befintliga beståndet borde prioriteras

Visst kan nya, smarta lösningar testas och föras fram genom nyproduktion, men när över 50 procent av en byggnads totala livscykelenergi kan tillföras produktionsfasen bör vi istället fokusera på vårt befintliga bestånd och lösa de problem som står i vägen för återanvändandet av gamla byggnader.

Att använda mindre yta per person eller så kallad ’nytta’ leder till mindre energikonsumtion

Delningsekonomin kan ses som en del av den cirkulära ekonomin när det till exempel gäller yteffektivisering. Att använda mindre yta per person eller så kallad ’nytta’ leder till mindre energikonsumtion, sett till en byggnads hela livscykel. Det alltmer populära konceptet om delning av ytor kan minska behovet av exempelvis kontorsytor med 50-70 procent. Detta innebär att färre kvadratmeter byggnader behövs för att samma nytta ska skapas. Problematiken som uppstår och bör lösas gäller oftast avtals- och ansvarsfrågor.

Gör det enklare att dela ytor

Genom att gemensamt i branschen skapa incitament och göra det enklare att dela ytor i gamla byggnader som återbrukas och renoveras med hjälp av återvunnet material kan fastighetssektorn komma en bra bit på vägen till att bli cirkulär och nå våra hållbarhetsmål.

– Rebecka Lundgren, doktorand vid Lunds universitet (LTH) och medlem i Young Sustainability Professionals (YSP)

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Webbinarium

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.