Inga produkter i varukorgen.
Förnybart versus fossilt
Energibolagen litar till fossila energikällor medan företagen satsar på förnybart. Två parallella trender lever sida vid sida. Hur har det blivit så här?
– En stor elkund som investerar i egen produktion genom en anläggning på eget område slipper nätavgifter och elskatt, säger Niclas Damsgaard.
För ett stort kraftbolag ser affären däremot inte lika god ut i Sverige. Det finns ett överskott på den svenska elmarknaden och elpriset är lågt. Och ju fler industrier som blir självförsörjande på el, desto mer el blir över i systemet och priset sjunker ytterligare. Om kraftbolagen bygger ut parasiterar de helt enkelt på sig själva.
En lika stor andel som den el vi får från svensk vindkraft idag går till export på grund av överskottet, men systemet är inte dimensionerat för att klara en ännu större export. Det har lett till en inbromsning när det gäller investeringar i förnybar energi, vilket bland annat syns i färsk statistik från Energimyndigheten, som konstaterar att vindkraftsutbyggnaden år 2013 i Sverige gick ner med 23 procent från föregående år.
En imagefråga
Även en annan aspekt än skattemässiga fördelar kan väga in när företag väljer att satsa på förnybart. Niclas Damsgaard påpekar att det ger god publicitet och en stärkt hållbarhetsimage att gå ut med att man går över till förnybar energi. Det är värt mycket och kan motivera att chansa på förnybart även om den ekonomiska kalkylen skulle se osäker ut. Så kan inte ett stort energibolag tänka, utan här styr ekonomin helt och hållet.
– Ser man på det som en traditionell investering så är det utmanande att få lönsamhet i dagsläget. Energibolagen som inte har skattefördelar är tveksamma till förnybart. De kan satsa i viss utsträckning, men kan inte bygga hela sin portfölj på det.
Däremot kan man fråga sig hur Vattenfalls varumärke påverkas av att de öppnar nya kolgruvor i Tyskland. Skadan sker dock mest i Sverige. I Tyskland är kolet sedan kärnkraften stängdes ner en accepterad del av energimixen. Kolet är billigt, inhemskt och gör Tyskland mindre beroende av rysk gas. Vattenfall verkar ha gjort beräkningen att de tyska kolkraftverken är en bra affär – i alla fall på kort sikt.
Trögt för solel
Men utvecklingen i Tyskland är tudelad, samtidigt som de återigen sätter sin tilltro till brunkolen täcker solelen nu upp för halva landets energibehov. Ännu har inte solelen fått sitt riktiga genombrott i Sverige. Det beror främst på två saker: lagringsproblem och att elnäten måste anpassas.
– Vår förbrukningsprofil passar dåligt med solenergin. Vi förbrukar mest när det är kallt och mörkt, när solen skiner som minst, säger Niclas Damsgaard.
När det gäller kraftsystemen är våra stora stamnät byggda för att leverera ut el till småkonsumenter från stora produktionsanläggningar. När många små elproducenter ansluter sig ställs nya krav på elnäten. Till en början beräknas de existerande näten räcka till, men på sikt krävs att kapaciteten stärks.
Efterfrågar politisk styrning
Vad krävs då för att de stora energijättarna ska ställa om till förnybart på riktigt, och inte ha det som små sidoprojekt? Egentligen är det ganska enkelt. Det måste kosta mer att släppa ut koldioxid. Niclas Damsgaard hoppas på tydliga politiska besked som pekar ut riktningen i framtiden. Om det hade funnits sådana idag hade kanske Vattenfall dragit öronen åt sig och insett att satsningar på kol inte är särskilt lukrativa i längden. Deras agerande i nuläget tyder på att de inte tror att EU-politikerna kommer sätta ner foten i första taget.
– Vi behöver en fungerande handel med utsläppsrätter som gör att det successivt blir dyrare och dyrare att släppa ut koldioxid. Det behövs en långsiktighet i styrsignalerna, säger Niclas Damsgaard.
