Inga produkter i varukorgen.
Diplomatik ska stoppa värmen
Människans utsläpp av växthusgaser och deras inverkan på jordens klimat har på senare tid fått stor uppmärksamhet världen över. Farhågor för vad en temperaturhöjning kan leda till har mynnat ut i en omfattande handlingsplan.
Sedan 15 år tillbaka pågår ett diplomatiskt spel med mål att komma till rätta med växthusproblematiken. 1988 bildades FN:s klimatpanel och de fick i uppdrag att utvärdera den vetenskapliga informationen kring de befarade klimatförändringarna. De såg att jordens medeltemperaturen stigit med 0,6 grader sedan seklets början och att den största ökningen ägt rum efter 1975. Huvudorsaken till den snabba uppvärmningen berodde enligt klimatpanelen på de stora utsläpp av växthusgaser som mänskligheten numera genererar. Koldioxidutsläppen var den största boven och orsaken till ungefär 60 procent av växthuseffektens förstärkning sedan förindustriell tid.
Fortsatt höjning
Eftersom flera växthusgaser är långlivade kan jordens temperatur komma att fortsätta höjas även om utsläppen skulle minska. Enligt modeller och scenarier från klimatpanelen kommer jordens medeltemperatur att stiga mellan 1,4 till 5,8 grader till år 2100. Temperaturökningen har redan bidragit till viss höjning av havsytan och nederbörden har tilltagit i stora delar av världen, något som kan väntas förvärras om temperaturen ökar. Andra effekter kan bli att ekosystemen rubbas och att vissa arter slås ut.
FN:s klimatpanels första utvärdering blev underlaget till det diplomatiska spel som föregick miljökonferensen i Rio 1992, men i Rio kunde man inte enas och arbetet ledde till en kompromiss utan bindande åtagande. 150 länder skrev ändå under klimatkonventionen och efter Rio började intensiva förhandlingar om ett bindande avtal. Det undertecknades i Kyoto i Japan 1997.
Ratificering på gång
Efter detta har världssamfundet haft flera möten för att precisera Koyotoprotokollet. I Bonn 2001 lyckades man nå en överenskommelse om hur protokollet skulle tolkas vilket omsattes i en juridiskt bindande text i Marrakech i november 2001. Detta banar nu vägen för en för en ratificering av Koyoto protokollet. Hittills har drygt hundra länder ratificerat detta. Under hösten förväntas också Rysslands president Vladimir Putin skriva under och det innebär att avtalet kan träda i kraft eftersom mer än 55 procent av världens växthusutsläpp då blir inräknade.
Enligt avtalet ska industriländerna minska sina koldioxidutsläpp med 5,2 procent mellan 2008-2012 från 1990 års nivå. Eu ska minska sina utsläpp med 8 procent och därför enades miljöministrarna i Eu om att införa ett handelssystem för koldioxid från år 2005. Amerikanarna, som står för cirka 25 procent av alla koldioxidutsläpp i världen har bestämt sig för att inte signera Koyotoprotokollet.
