Debatt: ”Satsa på cykeln för att minska riskerna i pandemier”

I städer över hela världen får nu cyklarna ta plats på bilarnas bekostnad för att förbättra luftkvaliteten och förhindra smittspridning vid trängsel i kollektivtrafiken.

I städer som Bryssel, Paris, Milano, Budapest, Rom och New York förvandlas långa stråk av bilkörfält till tillfälliga cykelvägar. I vissa av dessa städer är förändringen permanent.

På hemsidan pedbikeinfo.org listas cykelinsatser för att förhindra virusspridningen i omkring 250 städer.

Högre dödlighet med sämre luft

Studier från USA och Italien visar att dödligheten för de som drabbas av covid-19 är större om man lever i ett område med mycket luftföroreningar. Detta eftersom föroreningarna försämrar lungornas funktion. Ett liknande samband var tydligt under SARS-epidemin 2003.

Innan coronapandemin ledde luftföroreningar från industrier, energiproduktion och transporter till att omkring 4,2 miljoner människor varje år dog i förtid, enligt statistik från WHO.

Det handlar om dödsfall till följd av stroke, hjärtsjukdomar, KOL, lungcancer och akuta luftvägsinfektioner. I Sverige dör omkring 7 600 människor i förtid varje år till följd av luftföroreningar. I snitt förkortas livet bland de som dör med elva år.

Riskgrupper i covid-19

Nu räknas personer som har nedsatt lungfunktion som en riskgrupp, men det är alltför tyst om hur dessa personer har blivit en riskgrupp.

Det står nu också klart att personer med fetma löper större risk än andra att drabbas svårt vid covid-19.

Mellan luftföroreningar och fetma finns ett samband som handlar om hur vi transporterar oss. Att byta bil mot cykel gör stor skillnad för luftkvaliteten och hälsan. I Stockholm, till exempel, skulle var tredje bilpendlare kunna cykla till jobbet på mindre än 30 minuter. Den extra motionen som de nya cyklisterna får skulle rädda ett 20-tal liv om året. Och bland alla som får andas renare luft skulle ett 60-tal liv per år räddas.

Storbrittanien gott exempel

I Storbritannien planerar regeringen att investera motsvarande omkring 24 miljarder kronor för att få fler att cykla eller gå under och efter den nuvarande coronapandemin.

I Frankrike skjuter staten till motsvarande 210 miljoner kronor för att uppmuntra cykling genom att subventionera cykelreparationer, bygga bättre cykelparkeringar, erbjuda gratis cykellektioner och ta fram tillfälliga cykelvägar.

Ett förslag är att arbetsgivare ska kunna täcka kostnader för anställda som cyklar med upp till motsvarande 4 200 kronor per år.

Dags för Sverige att agera

Personer som bor i italienska städer med flera än 50 000 invånare kan nu få upp till motsvarande 5 200 kronor i bidrag för att köpa en ny cykel, elskoter eller går med i en delningstjänst för cyklar och elskotrar.

Nu är det dags för svenska städer och den svenska regeringen att agera för att fler ska kunna cykla.

1. Låt cyklister ta mer plats i stadsmiljön och trafiken.

Omvandla bilvägar till tillfälliga cykelvägar och gör fler cykelfartsgator. I dag går mindre än en procent av statens pengar till infrastruktur till cykling. Om fler ska cykla säkert behövs omprioriteringar.

2. Främja cykelpendling

Januariöverenskommelsen mellan de fyra partierna S, MP, C och L säger att nya skatteregler ska tas fram som underlättar cykelpendling. Gör det. I dag gynnar skattereglerna kring reseavdrag bilkörning framför cykling.

En arbetsgivare som vill uppmuntra sina anställda att skaffa sig en ny cykel eller underhålla cykeln som man har måste betala sociala avgifter och den anställde förmånsskatt. Spinningcyklande är däremot skattefritt.

Förändra våra resvanor

För att mildra konsekvenserna av luftföroreningar och framtida pandemier behöver vi förändra våra resvanor. Det samma gäller om vi vill värna de offentliga finanserna och skydda sjukvården.

En europeisk studie från 2019 visar att all bilkörning kostar oss alla inom EU motsvarande 5 300 miljarder kronor om året. När vi cyklar eller går bidrar vi i stället till en ekonomisk vinst på 254 respektive 700 miljarder kronor om året.

Hur vi reser påverkar hälsa, miljö, klimat och samhällsekonomin. När vi fortsätter att ställa om samhället efter den pågående coronapandemin behöver prioriteringen av cykeln inte bara synas i strategidokumenten utan i våra stadsmiljöer, längs våra vägar, i våra lungor, den egna plånboken och när det offentliga fördelar våra resurser.

Av: Klas Elm, vd Svensk Cykling, Moa Rasmusson, ordförande Svenska Cykelstäder och Lars Strömgren, ordförande Cykelfrämjandet