– Ska vi lyckas med förändring måste vi ha en dialog mellan regering, näringsliv och finanssektor. Bankerna måste sluta ge lån till föråldrad teknik, säger han.
Lars-Erik Liljelund, generaldirektör på Statsrådsberedningen med ansvar för klimatfrågor, uppmanade företag att uppvakta politiker.
– Ofta när utredningar görs tas näringslivet in först på slutet. Att låta dem vara med tidigare i processen skulle kunna skjutsa på utvecklingen, särskilt inför Köpenhamnsavtalet, betonar han.
Kundkrav driver utvecklingen
En ljuspunkt är att det finns drivkrafter bortom regleringar och subventioner som kan driva på utvecklingen av företags miljö- och hållbarhetsarbete. Ebba Lindsö, vd på konsultföretaget Respect, lyfter bland annat fram de företag som ingår i deras nätverk BLICC.
– Det är viktigt att plocka fram positiva förebilder som satsat, för att öka drivkraften för fler företag, påpekar hon.
Det höll Christina Lindbäck, ordförande i Näringslivets miljöchefer och miljöchef på Ragnsells, med om. Hon poängterade även vikten av att stärka sitt varumärke.
– Vi blir bättre på grund av kundkrav. Och är man rädd om sitt varumärke vill man inte ha underleverantörer som smutsar ner det, säger hon.
Debattörerna fick avslutningsvis tycka till om möjligheterna att klara omställningen till en grön och hållbar framtid. På en skala från ett till fem hamnade debattpanelens gemensamma omdöme på drygt tre. En av dem som drog ner medelbetyget med sin tvåa var Sasja Beslik.
– Jag tror inte att vi kommer nyktra till förrän den vita medelklassen i den vita världen drabbas.
publicerad 3 juni 2009
av
Jessica Bergh och Martina Frisk