Dagens M&U 14 mars 2025

Det republikanska motståndet mot EU:s direktiv om företags tillbörliga aktsamhet, CSDDD, skärps. På onsdagen lade senator Bill Hagerty fram lagförslaget Protect USA Act, som syftar till att skydda amerikanska företag från att omfattas av EU-regler som anses hota USA:s ekonomiska intressen. Förslaget riktar sig särskilt mot påverkan på sektorer som jordbruk, energi, gruvdrift och tillverkning.

CSDDD gäller även företag utanför EU med en omsättning över 450 miljoner euro i unionen och kräver att de genomför hållbarhetsgranskningar i hela sin leveranskedja. Uppskattningsvis skulle 315 amerikanska företag omfattas direkt, medan många fler kan påverkas indirekt.

Protect USA Act kan skapa en juridisk gråzon där efterlevnad av CSDDD riskerar att strida mot amerikansk lag. Företag som bryter mot den föreslagna lagen riskerar böter på upp till 1 miljon dollar och kan förbjudas från federala upphandlingar i upp till tre år.

Systembolaget rankas som Sveriges mest hållbara varumärke

Systembolaget har utsetts till Sveriges mest hållbara varumärke i hållbarhetsrankningen Sustainable Brand Index 2025. Efter en fjärdeplats i fjol tar företaget nu förstaplatsen, följt av Folkhälsomyndigheten och Grumme.

Topplaceringen tillskrivs ett långsiktigt hållbarhetsarbete och ökat förtroende bland konsumenterna. Särskilt lyfts tre områden fram: information om alkoholens skadeverkningar, ett brett utbud av alkoholfria alternativ och en god arbetsmiljö.

Lill Bölte, enhetschef för hållbarhet och hälsa på Systembolaget, ser utmärkelsen som ett bevis på företagets långsiktiga engagemang. Hon betonar att hållbarhet genomsyrar verksamheten och att företagets 6 000 medarbetare har bidragit till framgången.

Läs ”Sustainable Brand Index 2025”

Förslag om cirkulär ekonomi – så tycker remissinstanserna

Regeringen vill införa ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en mer cirkulär ekonomi. Nu har remissinstanserna fått säga sitt. Förslagen får både skarp kritik och välkomnas.

Svenskt Näringsliv riktar kritik mot att näringslivet haft för liten representation och varnar för negativa effekter av skatter på plast, textilier och elektronik som utredningen föreslår. De motsätter sig också förslaget om ett bonussystem för reparation och återbruk, som de anser kan snedvrida marknaden. Vidare understryker de att EU-gemensamma regler bör gå framför nationella särlösningar. Även branschorganisationen Ikem anser att styrmedel bör införas på EU-nivå snarare än nationellt för att skapa rättvisa konkurrensvillkor.

Avfall Sverige är däremot mer positivt inställt och ser utredningen som en bra grund för vidare arbete, även om de betonar vikten av att svenska regler harmoniseras med EU-lagar. Återvinningsindustrierna välkomnar produkt- och materialspecifika skatter men efterlyser en bredare analys som inkluderar moms och sociala avgifter, som inte ingick i utredningsdirektivet.

Linköpings universitet är kritisk till utredningens övergripande inriktning och efterlyser mer djärva och offensiva förslag för att påskynda omställningen till en cirkulär ekonomi.

Läs ”Remiss av SOU 2024:67”

Studie ifrågasätter hållbarhetslöften inom cirkulärt mode

En ny studie i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Sustainability ifrågasätter de påstådda ekonomiska och miljömässiga fördelarna med cirkulärt mode. Återvinning, återförsäljning och uthyrning av kläder lyfts ofta fram som lösningar på modebranschens avfallsproblem, men forskningen pekar på betydande brister i dessa argument.

Studien visar att en central rapport har överskattat de ekonomiska fördelarna med 460 miljarder dollar, vilket kraftigt underminerar de påstådda 500 miljarderna dollar som branschen sägs kunna återvinna årligen. En genomgång av 20 branschrapporter visar också att begreppet cirkulärt mode ofta är vagt definierat, saknar koppling till ekonomisk teori och i praktiken gynnar stora modeföretag snarare än konsumenter och arbetare.

Studien lyfter även fram att affärsmodeller inom cirkulärt mode ofta genererar lägre vinstmarginaler än nyproduktion, att problemet med överproduktion ignoreras och att arbetarnas villkor riskerar att försämras när branschen ställer om.

Läs ”The Emperor´s old clothes: A critical review of circular fashion”

IEEFA: Kreditbetyg fångar inte långsiktiga klimatrisker

Kreditvärderingsinstitut har svårt att fullt ut integrera de långsiktiga riskerna kopplade till energiomställningen för europeiska olje- och gasbolag. Det visar en ny rapport från Institute for Energy Economics and Financial Analysis, IEEFA. Studien föreslår en längre tidshorisont för kreditbetyg för att ge en mer stabil bedömning av sektorns framtida utmaningar och minska risken för plötsliga nedgraderingar som påverkar finansieringskostnader och kapitaltillgång.

Rapporten visar att nuvarande kreditvärderingar främst bygger på storleken av bolagens fossila reserver, en modell som kan bli mindre relevant i takt med att klimatpolitiken gör vissa tillgångar osäljbara. I stället föreslås att kreditbetygen i högre grad baseras på företagens totala intäkter, inklusive verksamheter utanför olje- och gassektorn.

Läs ”European oil: Navigating credit risk towards net zero”

LRF: Svenskt lantbruk kan minska utsläppen och öka produktionen

Svenskt lantbruk har stor potential att minska sina klimatutsläpp samtidigt som livsmedelsproduktionen ökar. Det visar en ny rapport från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF. Rapporten innehåller bland annat 19 åtgärder som kan sänka utsläppen med över 2 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 2030 och 5–6 miljoner ton till 2045.

LRF framhåller att jordbrukets utsläpp är en naturlig del av de biologiska processerna och inte kan elimineras helt. Däremot kan åtgärder som ökad kolinlagring, fossilfria drivmedel, fossilfri mineralgödsel och biogasproduktion minska klimatpåverkan.

Rapporten understryker att åtgärderna är kostsamma och att lantbrukarna inte kan bära dem på egen hand. För att möjliggöra en fossilfri livsmedelsproduktion krävs investeringar på fyra miljarder kronor årligen – motsvarande en procent av svenskarnas årliga matutgifter.

Läs ”Klimatåtgärder i lantbruket – mer mat och mindre utsläpp”