Dagens saneringsmetoder kan motverka sitt syfte

En studie vid Örebro universitet visar att jorden efter sanering fortfarande innehåller ämnen som kan vara giftiga för både människor och andra levande organismer.

Forskarna har använt en ny mätmetod som fångar upp fler ämnen än de traditionella analyser som används i dag. Resultaten redovisas i en rapport som gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket.

– De kemiska riktvärden som används i dag ger inte hela bilden, och det finns anledning att ifrågasätta om dessa riktvärden verkligen är tillräckliga för att bedöma jordens farlighet, säger Magnus Engwall, professor i biologi med inriktning mot ekotoxikologi.

Ökar giftigheten

Men Örebrostudien skapar inte bara frågetecken runt analysmetoderna utan visar också att dagens saneringsmetoder till och med kan motverka sitt syfte genom att faktiskt öka giftigheten i jorden. Många av de PAH:er som undersökningen fokuserar på är hårt bundna till andra ämnen i marken och eftersom de då är svåra att ta upp för levande organismer utgör de en liten risk i miljön. Men saneringsprocessen går delvis ut på att göra föroreningarna mer tillgängliga så att de kan brytas ner av mikroorganismer, vilket samtidigt gör att de också kan tas upp av andra levande organismer.

Sanera mera

Örebroforskarnas slutsats är därför att sanering av förorenad jord bör pågå under längre tid än den gör i dag, och att det krävs bättre analysmetoder, till exempel bioanalys, för att bedöma om jorden verkligen har förbättrats.

I dag finns det cirka 80 000 förorenade områden i Sverige, på gamla industriområden, bensinstationer och träimpregneringsanläggningar, och ett av riksdagens miljömål är att efterbehandla och sanera dessa områden.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste