Mattias Goldmann: Budgetproppen ur klimatperspektiv i 12 punkter

1. Rekordstort reformutrymme – begränsat för klimatet. Budgetpropositionen utgår ifrån ett reformutrymme på hela 80 miljarder kronor, varav en stor del lånas upp – men mycket lite av detta går till klimatomställningen. Statsbudgetens utgiftsområde 20 innehåller det mesta av klimat- och miljöanslagen, med en ökning för 2026 till 18.3 miljarder kronor jämfört med 2025 års prognos på 16.2 miljarder – men 2027 tänks anslaget åter minska, till 17.5 miljarder kronor och 2028 till 16 miljarder. De större ökningarna är:

• Åtgärder inom ramen för den sociala klimatfonden: 400 miljoner kronor (ny)
• Klimatinvesteringar: från 3.5 miljarder kronor 2025 till 4.5 miljarder 2026 
• Klimatpremier: Upp från 1.3 miljarder kronor i år till 2.7 miljarder 2026
• Driftsstöd för bio-CCS: 1.7 miljarder kronor per år 2026-2028 (ny)

De största minskningarna inom utgiftsområdet rör annat än klimat, men Industriklivet minskas med över 80%, från 3.4 miljarder kronor i år till 653 miljoner nästa år.

Vad detta konkret innebär, genomgås i kommande punkter.

2. Klimatmålen akut hotade. ”Det är bråttom att minska klimatutsläppen […] mer behöver göras, nationellt, i Europa och globalt” angav statsministern i regeringsförklaringen den 9 september. När Naturvårdsverket inför budgetprocessen klargjorde att Sveriges gap till EU:s klimatmål 2030 är hela 5,8 miljoner ton koldioxid, blev klimatminister Pourmokhtari ”förbannad” – men inte på åtgärder som lett till ökad biltrafik och avstannande elektrifiering, utan på myndighetens beslutsunderlag. Efter mer medel till Klimatklivet, förstärkt miljökompensation för järnvägen och elbilspremie för landsbygden – som förutsätter EU-kommissionens godkännande eftersom den ska finansieras av EU:s sociala klimatfond – missas EU:s klimatkrav fortsatt med 4,3 miljoner ton.

3. Satsning på elfordon. I januari införs en premie på upp till 54 000 kronor förinköp och leasing av nya och begagnade elbilar, riktad till låginkomsttagare på landsbygd. Formellt förutsätts EU-godkännande eftersom merparten av finansieringen ska komma från EU:s sociala klimatfond, så förslaget ligger hos kommissionen, samtidigt som det är på nationell remiss vilket pekar nog på att man inte tänker lägga särskilt stor vikt vid nya inspel, men Naturvårdsverket har haft en transparent och omfattande process i framtagandet av förslaget. 

Stödet på 40 000 kronor för inköp av eldriven lätt lastbil som skulle läggas ner 1 oktober, förlängs till och med 2027, och 2028 för utbetalning med sammanlagt 1.5 miljarder kronor. Dock anslås inga medel alls för 2026; handläggningstiden på ett helt år tänks alltså bli kvar vilket gör att den som söker nu får medel 2027.

4. Klimatklivet upp, laddläget oklart. Naturvårdsverket, som klimatministern alltså är ”förbannad” på, får ett kraftigt utökat anslag för Klimatklivet – 1.5 miljarder kronor extra och totalt 4.5 miljarder kronor. Dock sänks anslaget igen till 3.5 miljarder kronor 2027 och 2.5 år 2028. Därtill utökas bemyndiganderamen till 8 miljarder kronor till och med år 2030, så att långsiktiga projekt kan få stöd. Fram till 3 oktober går det att söka Klimatklivet i denna omgång. Inom Klimatklivet finns det särskilda Ladda Bilen-bidraget, som regeringen särskilt lyfter fram men det finns inte formellt någon anvisning hur anslaget ska fördelas. Eftersom det allmänna stödet till laddinfrastruktur samtidigt minskas från 930 miljoner i år till 605 miljoner nästa år, är det alltså inte givet att stimulansen för laddning sammantaget ökar – även om det får ses som troligt.

5. Industriklivet ner. Industriklivet fick mer medel på Klimatklivets bekostnad i vårbudgeten, bland annat för att Klimatklivet saknade långsiktigt bemyndigande och alltså inte kunde använda sitt anslag. Några månader senare är situationen den omvända; årets anslag på 3.5 miljarder kronor för Industriklivet sänks från 2026 och framåt till 653 miljoner kronor om året. Nyligen begränsades också anslaget genom ett tilläggsdirektiv från regeringen som slår fast att samma aktörer inte kan få bidrag mer än en gång, vilket försvårar omställningen till bland annat grönt stål. Regeringen motiverar inte den kraftiga nedskärningen, men Riksrevisionen har kritiserat stödets otydlighet och det har inom Tidöpartierna funnits en kritik mot att vissa aktörer fått stora bidrag. 

6. Lite mer till tåg. För att underlätta fortsatta godstransporter på järnväg föreslår regeringen också att den befintliga miljökompensationen för godstransporter på järnväg ska förstärkas. Anslaget höjs med 335 miljoner kronor per år till och med 2030, vilket också är en signal om att den större översyn av avgiftsnivåer som branschen efterlyser lär dröja – faktiskt höjs banavgifterna även nästa år. De stora infrastruktursatsningarna kommer i nationella planen för 2026-2037 som presenteras separat, med flera viktiga järnvägssatsningar men huvudfokus att ta igen underhållsskulden, främst på vägsidan.

7. Regionala flygplatser vinnare – utan klimatkrav. För att motverka risken för nedläggningar av flygplatser, delfinansierar staten från årsskiftet upp till 75% av driftsunderskottet vid de icke-statliga flygplatserna. Anslaget mer än fördubblas, från 290 miljoner kronor i år till 660 miljoner 2026 och 2027. I motsats till förslagen i tidigare finansmarknadsminister Peter Normans utredning, sker det utan vare sig klimatkrav eller miljöbonus.

8. Sänkt förmånsbeskattning för hållbara resor. Befrielsen från förmånsbeskattning för den som laddar sin bil, lätta lastbil, motorcykel, moped eller cykel på jobbet förlängs ”tills vidare” och utvidgas till laddhybrider. I praktiken har nog långtifrån alla som haft förmånen av fri laddning på jobbet faktiskt skattat för förmånen, men signalvärdet kan vara betydelsefullt. 

Från 1 juli föreslås en halvering av förmånsbeskattningen för resor med kollektivtrafiken, men enligt remissförslaget ska det bara gälla personer med fast anställning och bara för månadskort eller längre perioder. Hur det faktiskt får vi troligen veta i vårbudgeten.

9. Inget reseavdrag för kollektivtrafiken. Från årsskiftet höjs gränsen för reseavdraget från 11 000 till 15 000 kronor; kostnader under detta går alltså inte att dra av. Eftersom månads- eller årskort kostar mindre än så i nästan hela landet, blir kollektivtrafikresenärer utan avdrag medan de som tar bilen längre sträckor fortsatt är berättigade. Av riksdagens beslut att införa ett färdmedelsneutralt system, som alla partier utom SD stod bakom, syns inte ett spår.

10. Adjö, Trafikanalys. I fjolårets budgetproposition hade statliga myndigheten Trafikanalys anslag på 75 miljoner kronor per år till och med 2028. I årets budget är anslaget istället 0 från och med år 2027. I klartext: Myndigheten läggs ner. Dess uppgifter skulle kunna hamna hos någon annan myndighet med ansvar för transportrelaterade frågor, men det blir istället Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser som övertar dem. Av diskussionerna om att Trafikverket måste ses över, delas upp eller läggas ner syns inget i budgetpropositionen.

11. Försvarsmiljarderna – en klimatöppning? Klimatsatsningar kan också komma från oväntade håll, som de kraftigt ökade försvarsanslagen inklusive upp till 300 miljarder kronor i lånefinansiering. Det skulle kunna gå till infrastruktur som Nato betonar att Sverige måste förbättra, som att Malmbanan måste gå att lita på, Inlandsbanan kunna transportera tyngre gods och tågförbindelsen Stockholm-Oslo gå snabbare än idag. Dessutom öppnar lånefinansieringen för en diskussion om det inte andra satsningar också är värda att prioritera, som att nå klimatmålen. 

12. Summa summarum: Klockan tickar. Regeringen slår fast att inget av de nationella klimatmålen eller EU:s klimatkrav nås. Gapet till att klara 2030-målet för transporterna är 29 procentenheter, för att nå EU:s ESR-krav till 2038 fattas 5.8 miljoner ton inom transporter och jordbruk och för målet nettonoll 2045 behövs ytterligare 19.6 miljoner ton utsläppsminskningar. Att missa EU-kraven innebär att vi måste köpa utsläppsrätter eller i slutändan betala böter. Det finns inte budgeterat för, vilket får ses som en positiv signal trots allt – målen är inte frivilliga utan ska nås. 

Mattias Goldmann