Havsutredning föreslår ny lag om biologisk mångfald i Sverige

–  Avtalet är den viktigaste internationella miljöuppgörelsen sedan klimatavtalet i Paris. Det ger en kraftigt förbättrad möjlighet att skydda marina ekosystem och biologisk mångfald i världshavet. Utredningens förslag är ett stort och viktigt steg i lagstiftningsprocessen och regeringen kommer nu att arbeta intensivt för att Sverige ska kunna ansluta sig till avtalet så snart som möjligt, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard i ett pressmeddelande.

Avtalet, som förhandlades fram under FN:s havsrättskonvention och antogs i mars 2023, innehåller globala regler för att minska miljöpåverkan på haven och göra det möjligt att skapa skyddade marina områden. Det omfattar havsområden som ligger utanför nationell jurisdiktion, vilket utgör 95 procent av världshavets volym.

För att avtalet ska träda i kraft krävs att minst 60 stater ratificerar det. Just nu har 21 länder ratificerat avtalet. Utredningen som överlämnats till regeringen innehåller förslag på vad som krävs för att Sverige ska kunna ta steget och börja genomföra det.

Enligt utredaren Martin Nilsson krävs det nya bestämmelser om miljöbedömningar, marina skyddade områden och marina genetiska resurser. Utredningen föreslår bland annat en ny lag om skydd för biologisk mångfald i havsområden som inte tillhör någon stat, samt förändringar i miljöbalken. Därtill föreslås regler som möjliggör att Sverige hanterar, rapporterar och eventuellt delar data eller fördelar som uppstår från användning av genetiska resurser från havsområden.

I samband med att utredningen presenterades protesterade Greenpeace utanför utrikesdepartementet. Organisationen är kritisk mot att regeringen, enligt dem, har agerat för långsamt i processen att ratificera avtalet. De varnar för att Sverige riskerar att tappa inflytande i det internationella arbetet med att skydda världshaven. Med en sex meter hög rosa bläckfisk och aktivister utklädda till sjömän uppmanade Greenpeace regeringen att skynda på arbetet.