Om mindre än två veckor inleds FN-mötet om biologisk mångfald Cop16 i Colombia. Inför mötet skulle Sverige ha lämnat in sin nationella strategi och handlingsplan för biologisk mångfald, den så kallade National Biodiversity Strategy and Action Plan, NBSAP. Här har länder som Ungern lämnat in sin strategi. Kina har lämnat in sin och till och med talibanstyrda Afghanistan har lämnat in sin handlingsplan för biologisk mångfald. Men Sveriges regering har varken lämnat in någon plan eller planerar att göra det i år.
Planen ska beskriva Sveriges bidrag till det globala avtalet om biologisk mångfald, som Sverige skrev under på 2022 under FN-mötet Cop15 i Montreal i Kanada. Att Sverige, trots att man haft två år på sig, fortfarande inte lämnat in en plan får nu Världsnaturfonden WWF att rikta skarp kritik mot regeringen.
– Vi är otroligt besvikna på att Sverige inte har kommit längre under de här två åren som gått. De har skrivit under på att de ska lämna in rapporten inför Cop16. Ändå har de inte gjort det, säger Åsa Ranung, policyexpert biologisk mångfald på WWF till Miljö & Utveckling.
Dyster utveckling för biologisk mångfald
Kritiken mot regeringen framfördes under en pressträff då WWF presenterade sin årliga rapport Living Planet Report 2024, som beskriver läget för jordens biologiska mångfald. Det är en dyster bild som målas upp. Sedan 1970 har bestånden av däggdjur, fåglar, fiskar, groddjur och kräldjur minskat med 73 procent.
Mot den bakgrunden understryker WWF vikten av att agera snabbt och kraftfullt för att vända utvecklingen. Men i stället menar de att Sverige förhalar arbetet.
– Historiskt har Sverige varit en väldigt ledande nation på den internationella scenen. Nu ser vi tydligt hur man tappar ledartröjan. Man minskar anslagen till naturvård, motarbetar EU-lagen om naturrestaurering och är nu sen med att lämna in den här planen. Det är en farlig väg, då Sverige behöver driva på framåt, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på WWF till Miljö & Utveckling.
Det är regeringens förklaring
I ett mejl till Miljö & Utveckling skriver Regeringskansliet att den sena inlämningen handlar om att de inväntar att Miljömålsberedningen ska lämna in sitt betänkande, vilket de väntas göra i februari nästa år. Miljömålsberedningen inrättades av regeringen i juli 2010, och håller för närvarande på att ta fram en strategi på hur Sverige ska leva upp till EU:s krav på insatser för skydd och restaurering av värdefull natur, dels till höjda åtaganden för nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn.
WWF menar att regeringens argument om att invänta Miljömålsberedningen inte håller.
– Miljömålsberedningens bidrag är en viktig del, men inte allt. Vi tycker att Sverige ändå borde ha kunnat hålla sig till tidsramen och presenterat de stora dragen, säger Åsa Ranung.
Det vill WWF se i handlingsplanen
Avtalet om biologisk mångfald, även kallat Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework, innehåller fyra så kallade tillståndsmål som ska uppnås till 2050 och 23 åtgärdsmål som ska nås till 2030. Ett av målen är att skydda 30 procent av jordens land, vatten och hav till 2030. Ett annat handlar om att 30 procent av alla utarmade ekosystem ska restaureras. Det finns även mål med krav på åtgärder för att bevara arter och stoppa artutrotningen.
Åsa Ranung säger att det nu gäller att Sverige kavlar upp ärmarna, och tar fram en ambitiös plan för hur Sverige ska bidra till det globala avtalet.
– Vi vill se att Sveriges plan och strategi motsvarar ambitionen i det globala ramverket. Som att vi också antar mål om att skydda 30 procent av vår svenska natur. Men också en ambitiös plan på hur vi ska hantera drivkrafterna bakom biologisk mångfald i andra delar av världen, som hur vi ska hantera vår konsumtion. Vi vill se ambitiösa mål, åtgärder och styrmedel, samt hur man planerar att säkra finansiering, avslutar hon.