Barnen i kedjan – det förbisedda ansvaret

Rapporten ”Parents at Work: Companies Building Family-friendly Workplaces and Inclusive Culture with Male Allyship” fokuserar på situationen i Kina, Japan och Sydkorea. Länderna står inför liknande demografiska utmaningar: låga födelsetal, en åldrande befolkning och ojämlik fördelning av omsorgsansvar. I takt med att arbetskraft migrerar från landsbygd till industriregioner, uppstår en växande grupp barn som växer upp utan sina föräldrar.

Enligt rapporten innebär arbetsmigration att barn lämnas kvar hos mor- eller farföräldrar i hemregionen medan föräldrar arbetar i fabriker på annan ort. Den fysiska och känslomässiga distansen påverkar barnens trygghet, hälsa och skolgång negativt. Samtidigt saknas ofta strukturer i samhället för att fånga upp dessa barns behov.

Viktig indikator

Sandra Atler, seniorrådgivare med ansvar för mänskliga rättigheter Enact, menar att barnrättsperspektivet är en mycket bra indikator på hur ett företag lyckas med sitt hållbarhetsarbete i leverantörsledet.

– Alla arbetsrättsliga frågor – levnadslön, arbetstider och faktiskt tid med sina barn – hänger ihop med hur anställda har möjlighet att vara föräldrar och ta hand om sina barn. Om villkoren är så dåliga att föräldrar inte ens kan vara närvarande i sina barns liv, då har vi ett grundproblem, säger hon.

Rapporten lyfter fram att företag har ett ansvar när de köper in produkter från fabriker i länder där det förekommer arbetsimigration och där föräldrar tvingas bo långt från sina barn. Västerländska företag som importerar textilier, elektronik eller leksaker från Östasien uppmanas att inte bara granska arbetsvillkoren i fabriken, utan även se till arbetarnas familjesituation.

– Om ett företag vet om att lönerna hos leverantören är så låga att arbetare inte får en levnadslön och det påverkar barnens tillgång till mat eller utbildning, då är företaget också delaktigt i problemet. Ju mer man faktiskt känner till, eller borde ha förstått risken, desto större är ansvaret att agera, säger Sandra Atler.

Sandra Atler tycker inte att det är hållbart att människor ska behöva lämna sina barn i månader eller år för att kunna jobba.

– Företag måste bidra till lösningar som gör det möjligt att vara både förälder och arbetstagare, säger hon. Bolag måste ställa frågan: Hur kan jag va en ansvarsfull köpare?

Långsam förbättring

Data från Women’s Empowerment Principles Gender Gap Analysis Tool visar att företag i regionen i viss mån börjat anpassa sig. 80 procent uppger att de har stödstrukturer för föräldrar och omsorgspersoner, och 81 procent säger att de stöttar balans mellan arbete och privatliv. Samtidigt konstateras att det fortfarande saknas uppföljning, mål och transparens.

I rapporten lyfts ett antal positiva exempel. IT-företaget Lenovo i Kina, har till exempel en förskola på arbetsplatsen och erbjuder föräldrautbildning och flexibla arbetstider. Japanska Biprogy har lyckats få över hälften av sina manliga anställda att ta ut föräldraledighet, och Kolmar Group i Sydkorea kombinerar ledighet med ekonomiskt stöd och återgångsprogram. De här exemplen är från företag som verkar direkt på plats. Här i Sverige är det dock inte en självklarhet för alla företag att ställa krav kring barns rättigheter på sina leverantörer.

– Det är fortfarande få företag som förstår kopplingen mellan arbetsvillkor och barns rättigheter. Men när man väl lyfter frågan blir sambandet tydligt. Därför behöver barnrättsperspektivet få en mer central plats i hållbarhetsarbet, avslutar Sandra Atler.

Ansvar enligt lag

Malin Dahlberg Markstedt, människorättsjurist, social hållbarhetskonsult och expert på barns rättigheter i näringslivet, menar att företag som verkar i Sverige har ett särskilt ansvar.

– Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag, i och med att den blev fullt ut inkorporerad som nationell lagstiftning. Det betyder att företag som har sitt säte här behöver fundera på hur deras verksamhet påverkar barns bästa – även indirekt. Mitt råd till företag som vill öka sitt positiva sociala fotavtryck, är att ta sin utgångspunkt i hur man som bolag kan spela positiv roll för barn och unga genom den egna affärsverksamheten, säger hon.

Malin Dahlberg Markstedt lyfter också FN Global Compacts tio barnrättsprinciper för företag som tagits fram av UNICEF, Rädda Barnen och tillsammans med företagsledare och barn världen över. Dessa betonar betydelsen av att företag systematiskt analyserar sin direkta och indirekta påverkan på barn genom hela sin kärnverksamhet ända ut i den egna leverantörskedjan.

– Många företag har blivit bra på att mäta och investera i strategiska insatser för att kunna minska sitt negativa miljöavtryck, men när det gäller det sociala fotavtrycket – särskilt barnrättsaspekter kopplade till affären – finns det på många håll fortfarande ett glapp. Det saknas en medvetenhet om hur man som företag, kopplat till den egna affärsverksamheten kan agera för barns bästa, inom den. Jag är övertygad om att företag har allt att vinna på att ta nästa steg på detta sociala hållbarhetsområde, säger hon.

Dialog med leverantörer och grossister

Malin Dahlberg Markstedt poängterar att ett systematiskt hållbarhetsarbete för barns bästa bygger på att företaget gör en nulägesanalys av sin påverkan på barn genom bland annat sitt tjänste- och produkterbjudande, sin marknadskommunikation och de arbetsvillkor som medarbetarna längs hela värdekedjan har. Därefter behöver man adressera identifierade risker och planera för genomförande av önskade satsningar. I detta skede kan det vara bra att samarbeta med barnrättskunnig expertis. Satsningar för barns bästa brukar alltid väcka stolthet och engagemang bland medarbetare och bli en konkurrensfördel som attraherar inte bara kunder utan även blivande medarbetare.

– Har man inte direktkontakt med fabrikerna i sina egna underleverantörsled, så är det klokt att man tar ansvar genom aktiv dialog med sina grossister så att de egna kraven enligt företagets egen Code of Conduct kan efterlevas, annars blir ju åtagandena i koden bara tomma ord utan effekt. Att ställa frågor, följa upp och stötta grossister i nära dialog så att barns rättigheter blir prioriterade gör skillnad.

Hon beskriver också hur företagen kan använda barnrättsprinciperna som vägledning i det praktiska arbetet. Principerna omfattar bland annat betydelsen av skydd i arbetsmiljöer, hur miljömässiga aspekter av produktionen påverkar barn i deras grannskap, rätten för barn att ha tillgång till skolgång och vård, samt hur företaget marknadsför sina produkter med barnets bästa för ögonen.

– Många har fokuserat på att enbart undvika barnarbete, men man har inte förstått att även vuxnas arbetsvillkor i högsta grad påverkar barns livsvillkor – till exempel om lönen räcker till skolavgifter, mat och medicin i länder utan välfärdsstat. Det är en blind fläck som behöver åtgärdas. Här kan företag som vill öka sin sociala hållbarhetsansats göra betydande skillnader.

Skapar mervärden

Malin Dahlberg Markstedt betonar att det inte bara handlar om att undvika risk, utan också om att aktivt bidra till långsiktigt hållbar förbättring – och att det i sig, förutom att göra gott för de människor som blir direkt berörda också bidrar till att addera affärsmässigt värde, i och med att insatserna attraherar kunder, ägare och medarbetare.

– Företag som engagerar sig i barns rättigheter kan både göra mänsklig nytta och skapa affärsvärde. Att kunna visa hur man tar ansvar i praktiken blir allt mer efterfrågat av konsumenter, anställda, investerare och samarbetspartners.

Det handlar enligt Malin Dahlberg Markstedt om att vilja spela en positiv roll – men också om att våga ta ansvar. Hon längtar efter branschgemensamma initiativ där företag gått samman för att agera ännu mer socialt hållbart. Det finns en poäng i att gå ihop med andra företag för att t ex samverka kring uppföljning, och bygga långsiktiga relationer i leverantörsledet, säger hon.

– Att förbättra villkoren för arbetande föräldrar stärker både barnens rättigheter och företagens långsiktiga hållbarhet, konstateras i rapporten.

Tips: Så kan företag ta ansvar för barns rättigheter i leverantörsledet

1. Utgå från barnrättsprinciperna
   Använd de tio barnrättsprinciperna som en checklista. Lägg fokus på att identifiera hur företaget kan bidra till barns bästa genom principerna 2–4 (arbetsplats), 7–10 (samhälle och miljö) och 5–6 (marknadsföring).
2. Gör en nulägesanalys
   Kartlägg hur er verksamhet – direkt och via leverantörer – kan påverka barns rättigheter. Titta särskilt på löner, arbetsmiljö och familjers tillgång till skola och vård.
3. Engagera internt
   Frågor om barns bästa engagerar och skapar stolthet blandmedarbetarna.
4. Anlita expertis
   Ta in kompetens på området, precis som ni gör med miljö, teknik eller ekonomi. Det finns experter på mänskliga rättigheter och barns rättigheter att ta hjälp av.
5. Prioritera att Jobba med era grossister och leverantörer i dialog
   Ha en levande dialog med leverantörer – även små företag kan påverka genom att bygga relation genom tydlig kravställning och uppföljning.
6. Samverka
   Mindre företag kan samarbeta med andra köpare för att dela på kostnader för uppföljning, resor och kontakter i produktionen.
7. Gör skillnad på risk och möjlighet
   Minimera riskerna – men identifiera också var ni kan skapa positiv förändring för barn och deras familjer. Se möjligheterna! Insatser för barns bästa kan verkligen addera värde till affären, förutom att göra gott för människorna som blir berörda.