Inga produkter i varukorgen.
Sverige inte längre ledande i EU:s jämställdhetsarbete
Jämställdhet Sverige har tappat sin roll som ledande röst för jämställdhet inom EU. En ny studie från Lunds universitet visar att avskaffandet av den feministiska utrikespolitiken har påverkat omvärldens bild av Sverige – från föregångsland till en aktör bland många.
Sverige har förlorat sin ställning som ledande inom jämställdhetsarbetet i EU. Det visar ny forskning från Lunds universitet där forskare, genom intervjuer med representanter från andra EU-länder, undersökt hur Sverige uppfattas efter att den feministiska utrikespolitiken avskaffades år 2022.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Malena Rosén Sundström, en av forskarna bakom studien, presenterade resultaten vid ett möte med Concord Sveriges jämställdhetsarbetsgrupp i maj. Hon konstaterar att Sverige tidigare sågs som en normdrivande kraft för kvinnors rättigheter, men att landet nu betraktas som ett av flera länder som arbetar med jämställdhet – inte som ledaren. Flera intervjupersoner i studien pekade på att Finland i dag anses vara det land som driver de mest ambitiösa förslagen inom området.
Den svenska feministiska utrikespolitiken infördes 2014 och väckte internationell uppmärksamhet. Över tio länder har idag liknande politiska ramverk, och inom FN har gruppen Feminist Foreign Policy+ bildats för att samla länder med feministisk utrikespolitik. Trots att Sverige var först ut och en viktig inspirationskälla, är landet inte längre del av detta samarbete.
Studien lyfter också fram kritik som tidigare riktats mot Sveriges politik, bland annat mot vapenexport till länder som kränker kvinnors rättigheter, vilket anses ha underminerat trovärdigheten. Även bristen på intersektionellt perspektiv lyfts som en svaghet.
Forskarna har genomfört intervjuer i tre omgångar – 2018, 2022 och 2024 – och även analyserat hur Sveriges feministiska utrikespolitik har skildrats i europeiska dagstidningar mellan 2014 och 2020. Den nuvarande regeringen avskaffade politiken med motiveringen att den främst fungerade som en etikett och inte tillförde något nytt till sakpolitiken.
