Hon är sedan 2007 professor i infektionssjukdomar vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, och har varit med och startat det arktiska forskningscentret Arcum.
I dag är Birgitta en av ledarna i det arktiska forskningsprojektet CLINF som sträcker sig från Grönland till östra Sibirien. Projektet är tvärvetenskapligt med såväl klimatforskare som ekologer, veterinärer, samhällsforskare, urfolksspecialister och medicinare.
Hur påverkar klimatförändringar människors hälsa?
– Vi har fått medel för att undersöka hur klimatförändringar påverkar ekosystemen och i sin tur människors och djurs hälsa. De flesta infektioner kommer från växter och djur, och i takt med att djuren och växterna är på marsch på grund av förändrade ekosystem, så kommer också infektionssjukdomarna förändras. Vi kommer drabbas på andra sätt än tidigare, vilket vi behöver vara förberedda på, säger Birgitta Evengård och fortsätter:
– Forskningen fokuserar också på hur klimatförändringar påverkar samhället och samhällsutvecklingen i stort. När ekosystemen påverkas så förändras förutsättningarna i samhället – och det går väldigt fort.
Uppvärmningen drabbar norr
Den globala uppvärmningen beräknas gå särskilt snabbt längst i norr, där den exempelvis öppnar för fästingar att bära med sig sjukdomar norrut. Uppvärmningen kan även frigöra smittämnen som har legat infrusna i permafrosten, när kadaver som grävts ned för länge sedan tinar och smittämnen då kommer upp till markytan.
– Fästningar är som resväskor, de innehåller många virus och bakterier. Folk i norra Sverige har inte samma kunskap om TBE och borrelia, som exempelvis stockholmare har, som är vana vid fästingar. Så det är viktigt att vi utbildar människor om dessa sjukdomar, säger Birgitta Evengård.
Vad har ni för mål med CLINF?
– Vi släpper publikationer hela tiden. Syftet med projektet är att ta reda på mer information, så att vi kan förutsäga framtiden. Vi vill ligga steget före och hinna anpassa samhället till det som klimatförändringarna för med sig, berättar Birgitta Evengård.
Vilka är de största utmaningarna i ditt arbete?
– Att det är ovanligt att ha ett sådant brett perspektiv och samarbeta med så många andra forskare. Det är också svårt att få stöd från medicinsk fakultet – det har vi inte fått i vårt projekt i Umeå. Däremot har det varit lätt att få stöd från universitetsledningen. De har ett helikopterperspektiv och ser fördelarna med projektet.
Var finner du din drivkraft?
– Den ligger i min personlighet. Jag har alltid rört mig i områden som vi inte känner till så mycket om. Jag är nyfiken på områden som innebär lite större utmaningar. Att forska är alltid ett vardagsarbete och det är alltid enklare att hålla på med ett ämne, även om många tycker att det är jobbigt nog. Mitt arbete är stimulerande och jag får vara kreativ.
Har du något motto?
– Att stå fast och vara modig.
Vad är det bästa med ditt jobb?
– Att jag får vara nyfiken, som professor i Sverige har jag frihetsgrader. Det är jag tacksam för, att medicinsk fakultet inte försökt hejda mig. Det är inte självklart på alla ställen.
Fakta
Fakta om medaljen
Jack Hildes-medaljen är ett internationellt erkännande för personer som i sin yrkesgärning har bidragit med framstående insatser för medicin och hälsa i det arktiska området. Priset är uppkallat efter den kanadensiske läkaren och forskaren John Arthur Hildes (1918-1984).
publicerad 23 augusti 2018