EU-parlamentet och ministerrådet har nått en preliminär överenskommelse om att skjuta upp delar av EU:s metanförordning med två år. Kraven på övervakning, rapportering och verifiering av metanutsläpp från importerad olja, gas och kol flyttas från januari 2027 till januari 2029. Kraven på rapportering av metanintensitet senareläggs samtidigt från augusti 2028 till augusti 2030. Överenskommelsen går därmed längre än ministerrådets tidigare förslag om ett års uppskov. Syftet är att minska risken för störningar i energiförsörjningen och ge företag och myndigheter mer tid att förbereda sig. Ändringarna ska nu formellt godkännas av parlamentet och rådet.
Förenklade kemikalieregler
EU:s ministerråd har slutligt godkänt nya regler som förenklar delar av EU:s kemikalielagstiftning. Beslutet ingår i Omnibus VI och omfattar regler om klassificering, märkning och förpackning av kemikalier samt kosmetika och gödselprodukter. Bland annat förenklas kraven på märkning, reklam och distansförsäljning, samtidigt som digital information får större utrymme. Beslutet innebär också att vissa ändringar i CLP-förordningen börjar tillämpas först den 1 januari 2030, i stället för 2028. För kosmetika införs bland annat förändringar i reglerna för särskilt farliga ämnen och nanomaterial. Förordningen ska nu publiceras i EU:s officiella tidning innan den träder i kraft.
Snabbare tillstånd för energi
EU-parlamentet och ministerrådet har nått en preliminär överenskommelse om att förenkla tillståndsprocesserna för förnybar energi, elnät, energilagring och laddinfrastruktur. Överenskommelsen innebär bland annat att medlemsländerna ska kunna prioritera energiprojekt genom att betrakta dem som projekt av överordnat allmänintresse. Länderna får också möjlighet att införa så kallade tysta godkännanden för vissa administrativa steg, där uteblivet myndighetssvar kan innebära ett godkännande. Gemensamma digitala portaler ska underlätta tillståndsansökningar och korta handläggningstiderna. Överenskommelsen innehåller även principer för medborgardialog och lokal fördelning av nyttor från större förnybarhetsprojekt. Medlemsländerna får 18 månader på sig att genomföra direktivet efter att det formellt antagits.
Fyra EU-länder får kritik för brister i EUDR
EU-kommissionen har inlett överträdelseförfaranden mot Bulgarien, Grekland, Malta och Polen för brister i förberedelserna inför EU:s avskogningsförordning, EUDR. Länderna har inte utsett eller anmält de behöriga myndigheter som ska ansvara för tillsynen enligt regelverket. Förordningen ska förhindra att produkter som bidrar till avskogning eller skogsförstörelse säljs på EU:s marknad eller exporteras från unionen. De fyra medlemsländerna får nu två månader på sig att svara kommissionen och åtgärda bristerna. Om svaren inte är tillfredsställande kan kommissionen gå vidare med överträdelseförfarandena.
EU föreslår satsning på hållbara material
EU-kommissionen har presenterat ett förslag till en gemensam agenda för forskning och utveckling av avancerade material, Advanced Materials for Europe. Målet är att EU ska bli världsledande inom utveckling och användning av säkrare och mer hållbara material till 2035. Förslaget innehåller bland annat mål om att öka forskningsinvesteringarna och antalet europeiska uppstarts- och tillväxtföretag inom området med minst 20 procent. Materialen ska bland annat kunna användas i batterier, vindkraftverk, byggnader och industriella processer. Kommissionen vill också minska beroendet av kritiska råvaror och utveckla material som är lättare att återvinna och återanvända. Förslaget är en rekommendation till medlemsländerna och innebär inga nya bindande lagkrav.
EU kräver mer av Polens klimatarbete
EU-kommissionen har publicerat sin granskning av Polens uppdaterade nationella energi- och klimatplan för 2030. Kommissionen konstaterar att landet har höjt sina ambitioner och bedömer att planen kan bidra till att de nationella klimatmålen nås om den genomförs fullt ut. Samtidigt pekar granskningen på brister i bland annat kolupptag inom markanvändningssektorn, energieffektivisering i byggnader och utfasning av fossila subventioner. Polen bedöms kunna nå sitt mål om att minska utsläppen inom ansvarsfördelningsförordningen med 17,7 procent till 2030 jämfört med 2005. Polen var det sista EU-landet att lämna in sin uppdaterade plan, vilket innebär att kommissionen nu har granskat samtliga medlemsländers planer.
EU:s utsläpp ökade jämfört med förra året
EU:s växthusgasutsläpp var 1,4 procent högre under andra kvartalet 2026 än under motsvarande period 2025, enligt nya uppgifter från Eurostat. Jämfört med första kvartalet 2026 minskade däremot de säsongsjusterade utsläppen med 0,5 procent till omkring 833 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Under samma period växte EU:s BNP med 0,8 procent jämfört med föregående kvartal. Statistiken bygger på kvartalsvisa uppskattningar av utsläppen från olika ekonomiska verksamheter och hushåll. Beräkningarna skiljer sig metodmässigt från de nationella utsläppsinventeringar som används för att följa upp EU:s klimatmål.
EU kräver bättre möjligheter att överklaga miljöbeslut
EU-kommissionen har riktat ytterligare kritik mot Slovakien för brister i genomförandet av Århuskonventionen. Enligt kommissionen ger landets lagstiftning inte allmänheten tillräckliga möjligheter att få myndigheters miljöbeslut och underlåtenhet att fatta beslut prövade i domstol. Bristerna gäller bland annat ärenden som omfattas av EU:s habitatdirektiv, fågeldirektiv, avfallsdirektiv och ramdirektiv för vatten. Slovakien fick en första formell underrättelse i februari 2024 men har enligt kommissionen inte åtgärdat problemen. Nu får landet två månader på sig att vidta åtgärder innan kommissionen kan föra ärendet vidare till EU-domstolen.
EU lämnar ny klimatredovisning till FN
EU har publicerat sin andra transparensrapport, Biennial Transparency Report, enligt Parisavtalet. Rapporten redovisar unionens utveckling mot klimatmålen och effekterna av genomförda och planerade klimatåtgärder. Den behandlar också klimatanpassning, internationellt kapacitetsbyggande och klimatfinansiering. Under COP31 har EU samtidigt anslutit sig till en deklaration som uppmanar alla länder att lämna sina transparensrapporter senast den 31 december 2026. Rapporteringen ingår i Parisavtalets gemensamma system för att följa upp hur länderna genomför sina klimatåtaganden.
Forskningssamarbete om klimat och hälsa
EU-kommissionen har tillsammans med stiftelsen Wellcome Trust och offentliga forskningsfinansiärer från fem kontinenter lanserat ett internationellt samarbete om klimatförändringarnas hälsoeffekter. Initiativet presenterades under COP31 och ska samordna forskningsprioriteringar, identifiera finansieringsbehov och förbättra kunskapsutbytet mellan deltagarna. Samarbetet ska bland annat bidra till att utveckla forskningen om hur klimatförändringar påverkar människors hälsa och hur samhällen kan anpassas till hälsoriskerna. Från januari 2027 ska initiativet få ett permanent sekretariat som drivs av forskningsfinansiärer från fyra länder med finansiering från EU-kommissionen. Någon samlad finansieringsram för de framtida forskningsprojekten har ännu inte presenterats.