6 steg: Så använder du naturbaserade lösningar i klimatanpassningen

Klimatanpassning Valet av naturbaserad åtgärd börjar med att kartlägga vilka platser och grupper som är mest utsatta för framtida klimatrisker. Det framgår av en ny vägledning som i sex steg visar hur man bedömer lokala klimatrisker, väljer naturbaserade åtgärder och följer upp effekten.

6 steg: Så använder du naturbaserade lösningar i klimatanpassningen
Foto: Adobe Stock

Internationella naturvårdsunionen IUCN lanserade vid Cop31 en vägledning för naturbaserad klimatanpassning. Den riktar sig till beslutsfattare och yrkesverksamma som planerar, genomför eller följer upp klimatanpassningsprojekt. Arbetssättet ska bidra till att projekten ger miljönytta, stärker motståndskraften mot klimatförändringar och involverar dem som berörs utifrån lokalsamhällenas behov och prioriteringar. IUCN tog fram vägledningen med stöd från Global Affairs Canada, i samarbete med civilsamhällesorganisationer och internationella experter. Den har testats på nio platser i fem länder.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Full tillgång till alla låsta artiklar
  • Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
  • Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant?

Här är vägledningens sex steg för att kartlägga lokala klimatrisker och ekosystemens sårbarhet, identifiera lämpliga åtgärder, planera genomförandet och mäta resultaten.

  1. Kartlägg lokala förutsättningar

    Kartlägg platsens ekosystem och arter och undersök vilka regler och styrdokument som påverkar arbetet. Identifiera berörda aktörer och rättighetsbärare och kom överens om hur de ska involveras.
  2. Bedöm klimatrisker och sårbarhet

    Använd klimatprognoser och lokal kunskap för att bedöma hur exempelvis översvämningar, torka eller värme kan påverka området. Identifiera vilka grupper, ekosystem och ekosystemtjänster som är mest utsatta och vilka risker projektet behöver prioritera.
  3. Ta fram möjliga åtgärder

    Gör en lista över naturbaserade lösningar tillsammans med dem som berörs. Utgå från de prioriterade riskerna och ta vara på lokal och traditionell kunskap. Vid översvämningsrisk kan alternativen exempelvis vara att återställa våtmarker eller skydda naturliga svämplan.
  4. Jämför och välj åtgärder

    Bedöm hur väl alternativen väntas minska klimatriskerna och vad de innebär för biologisk mångfald och människor. Väg in genomförbarhet och målkonflikter. Undersök vilka som får nytta av åtgärden och vilka som kan påverkas negativt.
  5. Bestäm hur resultaten ska följas upp

    Sätt mål, välj indikatorer och dokumentera utgångsläget före genomförandet. Dokumentera utgångsläget för varje indikator och sätt målvärden tillsammans med lokalsamhället och andra berörda. Ta fram en plan för uppföljningen och bestäm hur den ska fortsätta efter att projektet avslutats.
  6. Genomför och justera arbetet

    Ta fram en handlingsplan med ansvar, tidsplan och budget. Följ upp åtgärderna under genomförandet och gå igenom resultaten med berörda. Justera arbetet om förutsättningarna förändras eller om uppföljningen visar att åtgärden inte ger väntad effekt.

Digitalt verktyg ska hjälpa till att jämföra åtgärder

IUCN utvecklar också beslutsstödet Nabsa Explorer. Verktyget ska hjälpa användare att bedöma klimat- och ekosystemrisker, prioritera möjliga åtgärder och välja indikatorer för uppföljning. Det ska också ge underlag för att jämföra kostnader och förväntade nyttor. IUCN visade en modell av verktyget vid lanseringen på Cop31.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.