VSME-reglerna är här – 6 förändringar för företagen

EU EU har nu fastställt den frivilliga standarden för hållbarhetsrapportering och ett bindande tak för vilka uppgifter större företag får kräva från verksamheter i värdekedjan. Här är förändringarna som företag behöver känna till.

VSME-reglerna är här – 6 förändringar för företagen
Foto: Adobe Stock

EU:s nya standard för frivillig hållbarhetsrapportering har publicerats i unionens officiella tidning. Stora delar av innehållet har varit känt sedan tidigare, men publiceringen innebär att den slutliga lydelsen är fastställd och att reglerna nu träder i kraft.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Full tillgång till alla låsta artiklar
  • Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
  • Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant?

Den tidigare VSME-standarden presenterades av Efrag 2024 och offentliggjordes som en rekommendation från EU-kommissionen sommaren 2025. Även det nya värdekedjetaket och utkastet till standarden har presenterats tidigare under 2026.

Det som nu förändras handlar därför framför allt om standardens rättsliga ställning, vilka företag som omfattas och vilka uppgifter större företag får kräva från verksamheter i sina värdekedjor.

1. Värdekedjetaket blir bindande

Den tidigare VSME-standarden var en rekommendation. Större företag, banker och andra aktörer uppmanades att begränsa sina önskemål om hållbarhetsinformation från mindre företag, men rekommendationen innebar inget bindande tak.

Genom den nya förordningen får värdekedjetaket rättslig verkan. Företag som omfattas av obligatorisk hållbarhetsrapportering enligt CSRD får inte kräva mer information från företag med högst 1 000 anställda än vad taket medger, när uppgifterna samlas in för CSRD-rapporteringen.

Det innebär däremot inte något generellt förbud mot att fråga efter ytterligare information. Ett större företag kan fortfarande efterfråga uppgifter som ligger över taket, men ska då ange vilka uppgifter det gäller och informera företaget i värdekedjan om att det har rätt att avstå från att lämna dem.

Taket begränsar inte heller informationskrav som följer av annan EU-lagstiftning eller nationell lagstiftning.

2. Skyddet omfattar företag med högst 1 000 anställda

Den frivilliga standard som rekommenderades 2025 var framtagen för små och medelstora företag. Den nya förordningen är avsedd för företag som inte omfattas av obligatorisk hållbarhetsrapportering och som har högst 1 000 anställda.

Det innebär att även företag som är större än vad som normalt räknas som små och medelstora kan använda standarden och omfattas av värdekedjetaket.

Rapporteringen är fortsatt frivillig. Förordningen innebär inte att företag med högst 1 000 anställda måste upprätta en hållbarhetsrapport eller lämna samtliga uppgifter som anges i standarden.

3. Det fastställs vilka uppgifter som ingår i taket

Den nya förordningen innehåller en särskild förteckning över de datapunkter som omfattas av värdekedjetaket. Hela den frivilliga standarden utgör alltså inte ett tak för vad större företag får kräva.

För företag med fler än tio anställda omfattar taket bland annat uppgifter om:

  • energianvändning
  • utsläpp av växthusgaser i scope 1 och 2
  • vattenuttag
  • cirkulär ekonomi
  • avfall och materialåtervinning
  • antal anställda och anställningsformer
  • arbetsolyckor
  • kollektivavtal och utbildning
  • personalomsättning
  • policyer för mänskliga rättigheter
  • bekräftade människorättsincidenter

Större företag ska bara begära den information som faktiskt behövs för deras rapportering. Värdekedjetaket ska därmed ses som en övre gräns, inte som en lista över uppgifter som alltid ska hämtas in från samtliga leverantörer.

4. De minsta företagen får ett lägre tak

För företag med högst tio anställda omfattar värdekedjetaket färre uppgifter. Det gäller framför allt grundläggande företagsinformation samt uppgifter om personal, arbetsolyckor, ersättning, kollektivavtal och utbildning.

Dessa företag ska exempelvis inte kunna tvingas att lämna uppgifter om energianvändning, utsläpp av växthusgaser, vattenuttag och avfall för ett CSRD-företags rapportering.

Skillnaden innebär att samma informationskrav inte får ställas på ett företag med tio anställda som på ett företag med flera hundra anställda.

5. Datumen är fastställda

Förordningen träder i kraft den 24 september 2026, tre dagar efter att den publicerades i EU:s officiella tidning. Från och med då kan företag använda den frivilliga standarden.

Värdekedjetaket ska däremot börja tillämpas för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2027 eller senare. Företag som omfattas av CSRD får därmed tid att anpassa sin informationsinsamling från leverantörer och andra verksamheter i värdekedjan.

6. Den tidigare rekommendationen ersätts

När förordningen träder i kraft ska kommissionens rekommendation om VSME-standarden från 2025 inte längre anses ha någon rättslig verkan. Den nya standarden tar därmed över som EU:s gemensamma ram för frivillig hållbarhetsrapportering för företag som skyddas av värdekedjetaket.

Banker, försäkringsföretag och investerare uppmanas fortfarande att begränsa sina frågor till informationen i standarden när de vänder sig till företag med högst 1 000 anställda. För deras informationskrav utanför CSRD-rapporteringen är det dock fråga om en uppmaning, inte samma bindande begränsning som gäller för rapporteringsskyldiga företag.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.