Enligt rapporten ”Kan miljözoner snabba på elektrifieringen av lastbilsflottan?” från IVL Svenska Miljöinstitutet kan miljözoner för lastbilar minska utsläppen kraftigt och bidra till att snabba på elektrifieringen. Effekten beror på zonernas utformning, där större eller samordnade zoner ger starkare incitament för omställning.
Så ska nollutsläppszoner driva elektrifieringen av lastbilar
Transport
Forskning visar att miljözoner kan minska utsläppen från lastbilar. Nu ska ett nytt forskningsprojekt undersöka hur nollutsläppszoner kan införas i svenska städer.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Rapporten pekar också på att dagens regelverk begränsar möjligheterna att införa effektiva miljözoner, och rekommenderar därför en särskild zonklass för enbart lastbilar samt ett samordnat införande i flera städer för att få verklig genomslagskraft.
Nu tar forskarna nästa steg. I ett nytt projekt ska de undersöka hur nollutsläppszoner för lastbilar kan införas i svenska städer. IVL Svenska Miljöinstitutet och Lunds Tekniska Högskola står bakom projektet Zonel, som ska analysera hur zoner där endast utsläppsfria lastbilar tillåts kan användas för att påskynda omställningen.
– Projektet handlar om att få fart på elektrifieringen genom att se hur man kan införa miljözoner som bara gäller lastbilar. Det görs genom att ställa krav på att det bara är lastbilar som drivs med el, vätgas eller biogas som får köra in i ett visst område, säger projektledare Tobias Gustavsson Binder.
Internationellt växer intresset för nollutsläppszoner. I Nederländerna har ett stort antal städer redan infört eller planerar att införa liknande zoner.
– Det som är inspirerande med Nederländerna är att det är så många städer som gjort det samtidigt. Det handlar om nästan 30 städer. Vi skulle gärna vilja se hur ett sådant initiativ skulle kunna komma att se ut i Sverige och vilka effekter det skulle få, säger Tobias Gustavsson Binder.
Projektet kombinerar analyser av internationella erfarenheter med studier av lastbilstrafiken i svenska städer. Genom trafikmätningar och analyser av fordonsdata ska de undersöka hur trafiken ser ut i dag och vilka effekter olika typer av zoner kan få, både för klimatet och för transportsystemet. Arbetet sker i nära samverkan med kommuner, transportföretag och andra aktörer.
Samtidigt finns tydliga hinder för att införa zonerna i Sverige.
– I dagsläget kan man inte införa miljözoner bara för lastbilar. I alla fall inte sådana där man ställer krav på eldrift. Man behöver få till en förändring av regelverket på nationell nivå, säger Tobias Gustavsson Binder.
Han pekar på att det i dag är lagstiftningen som sätter stopp. Enligt nuvarande miljözonsregelverk går det bara att införa zoner som omfattar alla fordon, det vill säga personbilar, bussar och lastbilar.
Hur skulle nollutsläppszoner för lastbilar fungera i praktiken?
– Det är någonting vi måste undersöka. Det är ju en liten balansgång. Man vill fånga en så stor marknad som möjligt, alltså ett så stort geografiskt område som möjligt, samtidigt som man vill att det ska vara hanterbart för de som påverkas, säger Tobias Gustavsson Binder.
Målet är att ta fram konkreta underlag som kan användas i praktiken.
– Målet med projektet är att bana väg för att det här verktyget ska användas. Alltså att vi ska se miljözoner för lastbilar i svenska städer. Vi tror att det är ett bra verktyg för att få snurr på elektrifieringen, säger Tobias Gustavsson Binder.
Projektet finansieras av Triple F, Trafikverkets satsning på forskning och innovation för ett fossilfritt godstransportsystem.
I rapporten finns två rekommendationer till beslutsfattare.
- ”Inrätta en särskild miljözonsklass med samma utsläppskrav som klass 3 men som bara omfattar lastbilar, och låt denna införas med syftet att påskynda klimatomställningen.”
- ”Ta initiativ till införande av den nya miljözonen i flera kommuner samtidigt, som tillsammans omfattar en såpass stor del av lastbilarnas trafikarbete att nyinvesteringar blir kommersiellt intressanta. På samma sätt som i Nederländerna kan införandet göras stegvis med god framförhållning.”


