Inga produkter i varukorgen.
Debatt: Dags för korrekta klimatberäkningar!
Debatt En bred politisk enighet, ambitiösa klimatmål och engagerade hushåll räcker inte hela vägen. I debattartikeln varnar Theo Carlström och Mattias Goldmann för att dagens klimatberäkningar riskerar att leda fel – och pekar ut vad som krävs för att omställningen ska bygga på rätt siffror.
Mattias Goldmann och Theo Carlström. Foto: 2030-sekretariet, CO2Check
Samtliga åtta riksdagspartier står nu bakom de svenska klimatmålen. Enigheten är stor om att Sverige ska klara EU:s klimatkrav och därmed frigöra stora summor som vi annars måste använda för att köpa utsläppsrätter eller betala dryga böter. Merparten av landets kommuner och regioner har mer långtgående klimatmål än Sverige som land. Hundratals svenska företag har antagit Science Based Targets, som kräver att klimatpåverkande utsläpp halveras varje årtionde. En klar majoritet av de svenska hushållen gör aktiva klimatval i sin vardag och vill se en påskyndad omställning.
För att lyckas med detta krävs klimatkoll. Hur stora är utsläppen från den egna verksamheten och vilken effekt har vägval vi står inför som land, kommun, region, företag, hushåll eller individ? Det kan vid en första anblick verka enkelt, men vår granskning av klimatkalkylatorer och utsläppsberäkningar visar att de lämnar mycket övrigt att önska. Det gäller både fristående initiativ och sådant som är kopplat till kreditkort, köp av flygresor eller liknande. Därför uppmanar vi användare av klimatberäkningar att begära fem saker:
1. Faktiska köp – inte schabloner. Den som åker till macken kan hyra en elbil, ladda bilen, tanka biogas eller HVO100 – men också fortsatt välja de fossila bilarna och drivmedlen. Skillnaden för klimatet är stor; jämfört med fossil diesel minskas klimatpåverkan med 80 procent om man tankar HVO, för laddning och biogas är nyttan ännu större.
De flesta klimatberäkningsverktyg fångar inte upp detta. De använder grova schabloner, där ett kvitto från en drivmedelsstation räknas som att man tankat fossil bensin eller diesel – oavsett vad man faktiskt gjort. Det aktiva kundvalet får därmed ingen effekt alls på klimatbokslutet, signalen blir att det inte är något värt att gå från ohållbart fossilt till hållbart fossilfritt.
I stället behövs verktyg som finmaskigt fångar upp vad som faktiskt köpts, genom AI-förstärkt analys av varje verkligt inköp. Det går, det finns på marknaden och den som anlitar beräkningsstöd bör begära det.
2. Uppdaterat – inte förlegat. De flesta verktyg för att beräkna klimatpåverkan använder sig av utsläppsvärden som uppdateras en gång om året. Naturvårdsverkets officiella siffror för 2024 kom i november 2025; hållbarhetsredovisningar som kommer våren 2026 använder alltså 2024 års utsläppsvärden. Det har visst värde som historiebeskrivning, men fungerar sämre för att bedöma aktuell klimatpåverkan eller ta fram effektiva åtgärder för att minska utsläppen. Den som träffsäkert och kostnadseffektivt vill minska sin klimatpåverkan behöver underlag som i realtid visar hur klimatpåverkan ser ut, så att utsläppsminskande åtgärder utformas efter dagens verklighet – inte förrfjolårets.
3. Strategisk planeringshjälp – inte bara redovisningsstöd. De flesta beräkningsstöd anger klimatpåverkan för en viss aktivitet, och inget mer. Om siffrorna faktiskt stämmer – vilket alltså är långt ifrån självklart – så kan det vara ett bra stöd för den årliga hållbarhetsredovisningen. Däremot bidrar det knappast till utsläppsminskningar.
Det behövs system som kan jämföra exempelvis olika alternativa investeringsmöjligheter, råvaruleverantörer eller transportlösningar. Med god transparens kring värdena, får vi det underlag som behövs för att påskynda omställningen.
4. Begripligt och nationellt anpassat. De flesta beräkningsstöd är på engelska, många dessutom med basvärden för helt andra marknader än den svenska. Utan nationella värden för exempelvis elmix eller andel förnybart i fossila drivmedel, blir resultatet fel och är det enbart på ”utrikiska” kan vi inte lita på att hela den svenska organisationen kan ta till sig det.
Verktyg som används i Sverige bör vara framtagna för svenska förhållanden och på vanlig svenska förklara vad klimatpåverkan blir och hur den kan minskas.
5. Tyck och påverka. Det sägs att klimatkalkylatorer togs fram av oljeindustrin som ville skifta fokus från behovet av policyförändringar till det individuella ansvaret, och många kalkylatorer finns hos aktörer som inte självklart är ledande i omställningen. Så behöver det inte vara; ett bra beräkningsstöd ger bättre underlag för att påskynda omställningen och alla sökningar ger information om vilka utmaningar vi står inför. Men knappast någon har hittills omvandlat denna information till politiska förslag för påskyndad omställning.
De som ger beräkningsstöd bör också förmedla insikter som de samlade sökningarna ger. Då kan stödet verkligen bidra till att nationella klimatmål, EU:s klimatkrav och vårt gemensamma Parisavtal uppnås.
Theo Carlström, VD CO2Check
Mattias Goldmann, VD 2030-sekretariatet
