Ny EU-avgift kan bromsa återbruk: ”En skatt på dålig statistik”

– Det bygger på statistik som i grunden är felaktig. Länder med låga insamlingstal riskerar att straffas, oavsett om de faktiskt har ett hållbart arbetssätt eller inte, säger Fredrik Benson, vd för El-Kretsen.

”Skatt på dålig statistik”

Tillsammans med andra branschföreträdare kritiserar han förslaget och dess påverkan på cirkularitet och innovation. Han menar att avgiften inte tar hänsyn till produkter som fortfarande används, vilket gör att länder som lyckats förlänga livslängden på elektronik framstår som sämre på insamling.

– Förlänger vi livslängden på produkterna så är det indirekt dåligt, enligt den här logiken. Det är precis tvärt emot vad samhället behöver, säger han.

Fredrik Benson jämför också konstruktionen med den svenska kemikalieskatten, som han menar fick liknande kontraproduktiva effekter.

– Det här är i praktiken en EU-elektronikskatt, fast baserad på statistik snarare än på produktinnehåll. Den tittar inte på vilken miljöeffekt du faktiskt uppnår, utan på hur bra du är på att samla in data.

Cirkulära företag riskerar att drabbas

Sverige har redan ett av Europas mest utbyggda system för insamling och återvinning av elavfall – och en växande sektor för reparation och service. Men med den föreslagna modellen riskerar just dessa aktörer att missgynnas.

– Om avgiften i slutändan tas ut på företagen innebär det ökade kostnader och administration för de som redan gör rätt. Det blir dyrare att vara hållbar, säger han.