Inga produkter i varukorgen.
EU lanserar naturkrediter – ska sätta ekonomiskt värde på biologisk mångfald
Biologisk mångfald EU-kommissionen vill göra naturvård till en investering. Med ett nytt system för naturkrediter ska åtgärder som att återställa våtmarker och skydda skogar generera ekonomisk ersättning.
EU:s miljökommissionär Jessika Roswall presenterade på måndagen en gemensam EU-marknad med naturkrediter. Foto: Philippe Buissin/EU-parlamentet.
EU:s miljökommissionär Jessika Roswall presenterade satsningen på måndagen. Naturkrediterna ska fungera likt koldioxidkrediter, men med fokus på biologisk mångfald. Företag, finansinstitutioner och andra aktörer ska kunna köpa krediter kopplade till konkreta åtgärder som gynnar naturen. Målet är att skapa ekonomiska drivkrafter för att hejda naturförlusten.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Med den här färdplanen tar vi ett djärvt steg mot att se naturen som en strategisk tillgång för Europas framtid. Naturkrediter har potentialen att locka till sig nödvändigt privat kapital och belöna dem som tar hand om våra marker, säger Jessika Roswall, i en kommentar.
Så fungerar systemet
Systemet bygger på en tvåstegsmodell där en insats först certifieras som ”naturpositiv” enligt vetenskapligt definierade kriterier. Därefter kan krediter utfärdas, som representerar de positiva effekterna och kan handlas på en marknad. Exempel kan vara återställande av våtmarker, biologiskt mångfaldsrik skogsskötsel eller restaurering av havsmiljöer.
Naturkrediter ska inte ersätta befintlig miljölagstiftning utan premiera frivilliga insatser utöver lagkrav. Det kan också ge ekonomisk ersättning till lantbrukare, markägare och lokalsamhällen som är centrala i arbetet med naturvård.
Kommissionen konstaterar att det årliga finansieringsgapet för biologisk mångfald i EU uppgår till 65 miljarder euro – en summa som de menar inte kan täckas av offentliga medel enbart. Naturkrediter ses därför som ett sätt att frigöra privat kapital och stimulera innovation.
Betonar behov av transparens
Pilotprojekt har redan inletts i bland annat Frankrike, Estland och Finland, och fler väntas följa. Parallellt skapas nu en expertgrupp där aktörer från medlemsländer, forskare, civilsamhälle och näringsliv bjuds in för att ta fram robusta standarder och styrningsmodeller.
Erfarenheter från koldioxidmarknader visar dock på utmaningar. Kritik mot bristande integritet och greenwashing har lett till minskat förtroende. Därför betonar kommissionen behovet av transparens, vetenskaplig granskning och tydlig styrning från start. Systemet ska även inkludera skydd mot dubbelräkning och sociala skyddsmekanismer, särskilt för urfolk och lokalsamhällen.
Det händer nu
Nästa steg i EU:s satsning på naturkrediter är att under 2025 inrätta en expertgrupp och starta pilotprojekt med stöd av EU-medel. Samtidigt genomförs en EU-omfattande analys av marknadens potential. År 2027 väntas kommissionen utvärdera arbetet, ta fram styrningsmodeller och besluta om eventuella nya regler eller en bredare lansering.
