Järvaveckans grundare till näringslivet: ”Var är ni?”

Idén till Järvaveckan föddes ur viljan att skapa en mötesplats som saknades. Ett forum där människor med olika bakgrunder kunde mötas och prata. Inte bara om varandra, utan med varandra. Nio år senare är ambitionen densamma.

– Det är viktigt att förstå att det här inte bara handlar om integration och mångfald. Om vi reducerar Järvaveckan till en fråga om ”stackars invandrare”, då har vi missat poängen. Det här är vår chans att skapa ett starkt samhälle. Precis som vi rustar upp försvaret, lägger miljarder på cybersäkerhet, personal och vapen, måste vi rusta upp vår gemenskap, säger han.

Och just nu är samhället sårbart, fortsätter Ahmed Abdirahman och beskriver ett Sverige där segregationen växer och ensamheten breder ut sig, samtidigt som det pågår krig i omvärden.

– En tredjedel av vår befolkning har utländsk bakgrund. Det innebär att vi måste öva på att förstå varandra och mötas. Att inte göra det är en enorm säkerhetsrisk. Ett växande utanförskap kommer vi få betala för i hundra år.

Hur bra är företag på inkludering och mångfald?

– Tyvärr väldigt dåliga, säger han.

Han baserar argumentet på en rapport från Järvaveckan Research som publicerades i år och undersöker hur svenska företag arbetar med mångfald och inkludering. I undersökningen, som bygger på intervjuer med 500 vd:ar och företagsledare, svarar 42 procent att de inte kan tänka sig att anställa en person med utländsk brytning, även om personen har rätt kompetens.

– Vi har skapat ett samhälle där människor som vuxit upp här, gått i svenska skolor, ändå stängs ute på grund av sitt namn eller uttal. Det är ett skrämmande resultat och säger något om hur djupt rotade våra fördomar är.

Men trots allvaret i siffrorna är Ahmed Abdirahman inte uppgiven. Tvärtom beskriver han förändring som fullt möjlig. Lösningen på problemet menar han är enkel.

– Var inte rädd för att göra fel. Kom hit. Gör misstag. Lär dig. Det går inte att läsa sig till förståelse för ett segregerat samhälle, eller gå omkring några minuter i Almedalen. Du måste vara i det. Inte en timme. Inte en dag. Utan hela tiden.

Han avfärdar samtidigt det han ser som symboliska eller tillfälliga insatser.

– Det räcker inte att bjuda in någon på kontoret under mångfaldsdagen. Eller gå i Pride-tåget och sen fortsätta som vanligt. Du måste vara där det är obekvämt. Du måste öva. Och det gör du här.

Och om fler inom näringslivet och politiken tar budskapet på allvar, menar han att vinsterna är långt större än vad som syns i en årsrapport.

– Vi pratar inte bara om individer. Vi pratar om Sveriges välfärd. Sveriges konkurrenskraft. Om demokratin. Och om företag som ska fungera i generationer framåt, avslutar han.