7 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Men förhoppningen är att det ska finnas en ny kommission på plats i november eller december.

Samtidigt kommer den nya EU-kommissionens uppgifter skilja sig mycket från den förra kommissionens. Åtminstone inom klimatområdet. Det menar den klimatpolitiska analytikern Magnus Nilsson, som även arbetat med regeringens klimatutredning och har ett förtroendeuppdrag för Socialdemokraterna i region Stockholm.

– Under den förra mandatperioden klubbade man igenom kolossalt mycket lagstiftning. Nu har medlemsstaterna och myndigheter ett ganska tufft jobb att få allt på plats. De flesta gör därför bedömningen att kommissionen inte kommer att spotta ut sig lika många förslag. Vissa tycker att det är dåligt att tempot bromsas, medan andra tycker att det är bra då fokus läggs på att de beslut som fattas ska fungera, säger han.

Vidare säger han att fokus sannolikt kommer att ligga på att få fart på Europas ekonomiska tillväxt.

– För att EU ska kunna driva en tuff klimatpolitik och för att EU ska vara en stark aktör internationellt, behöver man visa att klimatpolitiken inte skadar EU:s ekonomi. Därför lär det pratas mer om ekonomin, och mindre om klimatet, säger han.

Ödesfrågan för EU:s klimatpolitik närmar sig

Oavsett vilka personer som hamnar på vilka poster, ser det ut som att klimat- och miljöpolitiken kommer få en annan skepnad den kommande mandatperioden med mindre nya förslag och mer fokus på implementering. Men det finns en viktig uppgift kvar runt hörnet – 2040-målet. Nästa år ska ett beslut vara klart.

– Tittar man bakåt, på hela Fit for 55-paketet, så byggde det på att man omvandlade mål till konkreta åtgärder. Det innebär att beslutet för 2040-målet kommer att bli väldigt avgörande. Det är också viktigt då det är kopplat till de klimatplaner, NDC:er, som EU-länderna ska skicka in inom ramen för Parisavtalet. Kommissionen lägger fram förslag, som sedan ska beslutas gemensamt av parlamentet och ministerrådet.

Hur hög ambitionsnivån blir återstår att se. Magnus Nilsson säger att det troligtvis kommer att bli tuffa diskussioner.

– Parlamentets position har gått lite åt höger, men inte förändrats jättemycket efter valet. Däremot har det hänt mycket inom regeringarna, där flera går mer åt ytterhögerkanten. Det innebär att ministerrådet kommer att ta en mer klimatkritisk position. Så kompromisserna mellan parlamentet och ministerrådet lär inte vara lika progressiva som tidigare. Kommissionens roll handlar mycket om att lyssna in de båda sidorna, avslutar han.

De är gröna kandidater till EU-kommissionen

Efter EU-valet i juli finns nu ett nytt parlament på plats. Inför valet i juli spekulerades det om att ytterhögern skulle ta över och riva upp hela den gröna given. Riktigt så blev det inte. Det blev en förskjutning åt höger och de gröna och liberalerna minskade. Men majoriteten finns kvar i mitten, med kristdemokrater, liberaler och socialdemokrater.

I rampljuset står nu bildandet av den nya EU-kommissionen. Och vem som blir ny klimatkommissionär kan få betydelse för den kommande klimat- och miljöpolitiken.

Favorittippad att ta över ansvaret över klimatet och miljön i kommissionen är just nu Spaniens energi- och miljöminister Teresa Ribera (S). Hon tävlar bland annat med Dan Jørgensen (S), som är Danmarks biståndsminister. Han har stor erfarenhet från klimat- och miljöpolitik. Bland annat har han deltagit i FN:s klimatförhandlingar och suttit med i parlamentets miljöutskott.

Tjeckiens industri- och handelsminister Jozef Síkela är också en grön spelare, som gjort det tydligt att han vill bli kommissionär med ansvar över energifrågor. En annan är Christophe Hansen från Luxemburg, som vill ta plats som jordbrukskommissionär. Även Wopke Hoekstra från Nederländerna, som gjorde en kort karriär som klimatkommissionär efter Frans Timmermans, är med i spelet. Nu ser det dock ut som om han vill ha en mer ekonomisk inriktning.

Juicejättens vädjan till EU: Återinför plastsugrör

Capri-Sun-group, den tyska juicejätten känd för sina ikoniska foliepåsar, har återigen triggat en intensiv debatt om plastsugrör. Den onlinekampanj som lanserades i fredags, och som hittills samlat över 5 000 signaturer, uppmanar EU-kommissionen att upphäva sitt förbud mot plastsugrör.

Miljörörelser kritiserar kampanjen som både ”farlig” och ”missvisande”, medan företaget hävdar att det är för miljöns bästa.

Kommissionen efterlyser synpunkter om luftföroreningar

På tisdagen lanserade EU-kommissionen ett offentligt samråd om utvärderingen av direktivet om nationella utsläppsminskningar, NEC. Direktivet syftar till att minska utsläpp från fem luftföroreningar. Ett av målen med utredningen är att se hur relevant direktivet överhuvudtaget är, med tanke på tekniska framsteg och genomförandet av annan EU-politik.

Ursula von der Leyen mottar tung jordbruksrapport

I veckan tog EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen emot en rapport om hur jordbruket ska räddas inom EU. Den 110-sidor långa rapporten ringar in en ny ”vision” för jordbruket inom EU. Den innehåller 14 rekommendationer. Utökat samarbete mellan jordbrukare, övergångsstöd till hållbar produktion samt bättre arbetsvillkor är några av råden.

Rapporten kommer efter en tid av omfattande protester bland bönder runt om i Europa.

Ursula von der Leyen har tidigare lovat att ta tag i EU:s jordbrukspolitik.

– Vi måste och kommer att göra mer för att skydda våra bönder och göra jordbruks- och livsmedelssektorn mer motstånds- och konkurrenskraftig men framför allt också mer hållbar, säger hon på en presskonferens.

Kommissionen publicerar vägledning om nya energiregler

I veckan publicerade EU-kommissionen fyra vägledande dokument som ska fungera som stöd för EU-ländernas arbete med att införliva och implementera EU:s nya energiregler. Det handlar om de reviderade direktiven om förnybar energi och energieffektivisering.