5 fallgropar när du sätter mål för biologisk mångfald

Företag inom exempelvis skogsbruk och gruvnäring är generellt mer konkreta i sin rapportering. Där ligger påverkan på mark, arter och livsmiljöer nära verksamheten. I andra branscher stannar frågan oftare vid mer allmänna hållbarhetsformuleringar.

– Man kan inte säga att den biologiska mångfalden faktiskt har förbättrats. Att företagen rapporterar mer är inte samma sak som att de kan visa vilken påverkan arbetet har. Men hos vissa företag ser vi att frågan ligger närmare den faktiska verksamheten, säger Kristina Jonäll.

Att gå från övergripande ambitioner till användbara mål är en utmaning i företagens arbete med biologisk mångfald. Kristina Jonäll pekar på fem fallgropar att se upp med när målen formuleras.

1. Sätta mål innan påverkan och beroenden är kartlagda

En första fallgrop är att börja formulera mål för biologisk mångfald innan företaget har identifierat var verksamheten faktiskt påverkar naturen och var den är beroende av fungerande ekosystem.

Det kan handla om den egna markanvändningen, råvaror, leverantörsled eller andra delar av värdekedjan. Först när företaget vet var den väsentliga påverkan och beroendena finns går det att avgöra vad målen behöver handla om.

– Du behöver förstå verksamheten, vilken påverkan den har och vilka beroenden som finns. Innan du har gjort det kan du egentligen inte säga att du har påbörjat ett arbete med biologisk mångfald, säger Kristina Jonäll.

Ett generellt mål kan annars hamna långt från den del av verksamheten där de största effekterna på naturen finns.

– Att sätta ett generellt mål innan man har kartlagt var man är och hur verksamheten påverkar är lite riskfyllt, säger hon.

Gör i stället: Börja med påverkan och beroenden. Kartlägg var i den egna verksamheten och värdekedjan de mest betydande kopplingarna till naturen finns och låt det styra vilka mål som sätts.

2. Stanna vid en övergripande ambition

Att företaget formulerar en ambition om att exempelvis värna biologisk mångfald eller bli naturpositivt är inte ett problem i sig, enligt Kristina Jonäll. Problemet uppstår när arbetet stannar där.

Studien visar att biologisk mångfald finns med i många företags övergripande hållbarhetsambitioner. Kopplingen till konkreta förändringar och resultat är betydligt svagare.

För den som ska följa företagets utveckling skapar breda formuleringar också ett ansvarsproblem. Om utgångsläge, önskad förändring och uppföljning saknas blir det svårt att avgöra om företaget har nått sitt mål.

– Om ett företag säger att det ska värna om biologisk mångfald eller bli naturpositivt behöver nästa fråga vara: Vad betyder det för vår verksamhet? Vilken påverkan har vi och vad är det konkret som ska förändras?

Ett användbart mål behöver därför komma närmare verksamheten.

– Vad ska vi förändra? Var ska vi förändra? Inom vilken tid har vi tänkt oss göra det? Och hur ska vi följa upp det?

Gör i stället: Översätt ambitionen till konkreta förändringar. Ange vad som ska förändras, var förändringen ska ske, när den ska vara genomförd och hur utvecklingen ska följas upp.

3. Förväxla aktivitet med resultat

Antalet genomförda insatser är inte samma sak som förbättrad biologisk mångfald.

Ett företag kan exempelvis mäta hur många hektar mark som restaurerats. Det säger något om vad företaget har gjort, men inte nödvändigtvis vad som har hänt med arter eller livsmiljöer på platsen.

– Man kan förväxla aktivitet med resultat. Därför behöver man kanske både aktivitetsmått som visar vad man tänker göra och resultatmått som säger något om vad som faktiskt händer med livsmiljöerna, arterna eller ekosystemet när åtgärderna genomförs, säger Kristina Jonäll.

Det kompliceras av att ekologiska förändringar kan ta lång tid. Ett företag behöver indikatorer som går att följa löpande, samtidigt som de slutliga resultaten kan ligga många år framåt.

Gör i stället: Skilj mellan insats och effekt. Följ både vad verksamheten gör och vilka förändringar som kan observeras i relevanta arter, livsmiljöer eller ekosystem.

4. Välja det som är lätt att mäta

Klimatarbetet har vant företag vid indikatorer som kan summeras och jämföras mellan verksamheter, till exempel utsläpp i koldioxidekvivalenter. För biologisk mångfald fungerar det inte lika enkelt.

Vilken information som är relevant beror på platsen, ekosystemet, arterna och verksamhetens påverkan. Ett mått kan därför vara enkelt att samla in och jämföra, men ändå säga ganska lite om den natur som företaget faktiskt påverkar.

– Det är väldigt lätt att välja något som är lätt att mäta snarare än det som behöver mätas. Det finns en risk att man väljer mått för att de är lätta att mäta och jämföra, snarare än för att de är mest relevanta, säger Kristina Jonäll.

Det innebär också att företag i olika branscher eller på olika platser inte nödvändigtvis bör använda exakt samma indikatorer.

– När det gäller biologisk mångfald behöver man fråga sig om måttet faktiskt säger något om det som är relevant för den natur som företaget påverkar.

Gör i stället: Utgå inte från indikatorn, utan från naturen och verksamhetens påverkan. Välj mått som är relevanta på den aktuella platsen, även när det gör jämförelser med andra företag svårare.

5. Göra biologisk mångfald till ett sidoprojekt

Naturvårdsprojekt kan ge konkreta resultat. Men ett företag kan samtidigt missa sin största påverkan om arbetet med biologisk mångfald sker vid sidan av den ordinarie verksamheten.

Kristina Jonäll pekar på exempel där företag stödjer naturvård långt från den egna verksamheten samtidigt som kopplingen till företagets egen markanvändning, investeringar eller resursanvändning inte alltid är tydlig i rapporteringen.

– Företag kan ha väldigt bra naturvårdsprojekt, men den viktigaste frågan är fortfarande hur den ordinarie verksamheten påverkar naturen.

För att få genomslag behöver arbetet kopplas till beslut i den ordinarie verksamheten.

– Man behöver få in frågan i kärnverksamheten och koppla måtten till strategin, investeringarna, markanvändningen, resursförvaltningen och andra beslut i företaget.

För företag som vill gå vidare från en övergripande ambition blir frågan därför inte bara vilka insatser för biologisk mångfald som ska genomföras. Den handlar också om vilka ordinarie affärsbeslut som behöver förändras.

Gör i stället: Pröva målen mot kärnverksamheten. Undersök om biologisk mångfald vägs in i investeringar, inköp, markanvändning, resursförvaltning och andra viktiga beslut i företaget.