Inga produkter i varukorgen.
Ny forskning: Så kan sjukvården anpassas för att hantera klimatförändringar
Klimatanpassning
Extremväder, nya sjukdomsmönster och ökade luftföroreningar ställer nya krav på hälso- och sjukvården. En ny kunskapsöversikt visar att klimatanpassningen av vården brister – och att ansvaret ofta faller på enskilda regioner. Anna Anåker, lektor vid Högskolan Dalarna, listar åtgärder som kan höja vårdens beredskap.
Nya krav ställs på hälso- och sjukvården i och med klimatförändringarna. En kunskapsöversikt, ledd av forskare vid Högskolan Dalarna och Mittuniversitetet, visar att vården behöver anpassas för att bland annat kunna hantera extremväder, ökade luftföroreningar och förändrade sjukdomsmönster. Studien är finansierad av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och pekar på att ansvaret för klimatanpassningar ofta ligger på enskilda regioner och vårdinrättningar. Det skapar ojämlikhet och ineffektivitet, menar Anna Anåker, lektor vid Högskolan Dalarna och huvudansvarig för kunskapsöversikten.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– De olika regionerna är skyldiga att ta fram olika typer av dokument, policyer och beredskapsplaner, och därför finns det en risk, vilket vi också ser, att regioner arbetar med den här frågan på olika sätt.
Folkhälsomyndigheten har tagit fram riktlinjer för sjukhuspersonal, till exempel om hur man ska agera vid värmeböljor. Men det är fortfarande upp till regionerna att se till att riktlinjerna efterlevs.
En av de viktigaste insikterna från studien är att det behövs en nationell strategi för klimatanpassningar inom vården.
– Det krävs nationella överenskommelser för en långsiktig planering kring klimat och hälsa, säger hon.
Det finns flera sätt för regioner och vårdinrättningar att anpassa sig för klimatförändringarnas nya krav på vården. Anna Anåker pekar bland annat på att byggnader måste klimatanpassas. Nordens byggnader är ofta byggda för att kunna värmas upp, men i och med mer frekventa och längre värmeperioder finns svårigheter att kyla ner tillräckligt mycket.
Fakta
Tips: Omvårdnad i värmeböljor
Var uppmärksam på inomhustemperaturen. Risken för hälsoproblem ökar så snart temperaturen stiger inomhus. Risken ökar påtagligt när temperaturen utomhus når upp till 26 °C eller mer under tre dagar i följd.
Uppmuntra till ökat vätskeintag. Undvik stora mängder söta drycker och alkohol. Servera gärna vätskerik mat, till exempel grönsaker och frukt.
Ordna en sval miljö. Utnyttja gardiner, persienner och markiser. Det är viktigt att känsliga vårdtagare vistas på bostadens/boendets svalaste plats. Vädra nattetid när det är svalt.
Ordna svalkande åtgärder. En sval dusch är mest effektiv. En blöt handduk runt nacken är ett alternativ. Löst sittande kläder i naturmaterial är svalare än åtsittande syntetkläder.
Undvik fysisk ansträngning. Framförallt under dygnets varmaste timmar.
Förvara läkemedel rätt. Om läkemedlet är temperaturkänsligt finns information om förvaring på förpackningen eller i bipacksedeln.
Var extra uppmärksam på dina vårdtagare och hur de mår. Varningstecken kan vara förhöjd kroppstemperatur, puls och andningsfrekvens, yrsel och onormal trötthet. Muntorrhet och minskade urinmängder kan vara tecken på vätskebrist. Vid besvär av det här slaget bör en medicinsk bedömning göras. Medicindoseringen kan också behöva ses över, till exempel för vätskedrivande, antidepressiva läkemedel och neuroleptika.
Källa: ”Klimatsmart hälso- och sjukvård”, en broschyr från Svensk sjuksköterskeförening.
– En av de största utmaningarna är framför allt att hantera den ökade värmen. Det är entydigt i våra dokument och alla rapporter från myndigheter och vetenskapen, det är det som är det största hotet. Under värmeböljan 2018 hade vi en överdödlighet den perioden, till exempel. Jag minns rubrikerna om att SÖS i Stockholm hade fått ställa in operationer under flera veckor för att det var för varmt och fuktigt, det gick inte att upprätthålla steriliteten.
Hon pratar också om hur översvämningar bland annat kan påverka hemsjukvårdens och hemtjänstens arbete. Studiens resultat tar också upp hur klimatförändringarna förändrar sjukdomsmönster, till exempel genom ökad spridning av infektionssjukdomar, och att detta kräver bättre beredskap från vården.
Anna Anåker menar att utbildning är viktigt för att kunna handskas med klimatanpassningarna.
– Vi ser tydligt att det inte finns kunskap inom hälso- och sjukvården om hur man arbetar förebyggande och hur man anpassar sjukhus. Där ser vi en stor utmaning att bygga upp kunskapen, och det är ju sådana som jag, som bedriver sjuksköterske- och läkarutbildningar, som måste jobba från grunden för att förstå de här kopplingarna mellan klimat och hälsa på ett nytt sätt.
Som exempel tar hon upp hur SMHI har bra larmsystem gällande värmeböljor.
– Se till att din personal är uppdaterad och följer utvecklingen. Om du till exempel är chef för ett boende: Hur ska vi tänka kring vätska, skugga och kylmöjligheter för de äldre, avslutar hon.
