I takt med ökad polarisering och förändrade politiska klimat har en backlash mot hållbarhetsarbete vuxit fram på global nivå. Särskilt i USA har klimat- och mångfaldsfrågor blivit politiska slagfält, vilket lett till att företag och investerare dragit tillbaka sitt engagemang. Fenomenet börjar även påverka Europa och svenska företag, som ställs inför utmaningen att balansera hållbarhetsmål med affärsstrategier i en polariserad värld.
Polarisering och ”anti-woke”-rörelse
Den senaste tidens politiska utveckling i USA har gett upphov till en parallell ekonomi där företag aktivt vänder sig till konservativa kunder som vill konsumera enligt sina värderingar. Detta har till och med lett till att företag med anti-woke-profilering vuxit fram. Samtidigt har stora investerare som BlackRock och Vanguard lämnat klimatsamarbeten som Net Zero Asset Managers Initiative, till följd av politiska påtryckningar och rättsliga hot från konservativa delstater.
– Det här drivs på av en politisk kampanj som har accelererat de senaste åren, säger Johan Florén, ESG-chef på Sjunde AP-fonden, som menar att utvecklingen sannolikt kommer att skapa en mer polariserad värld, där USA och Europa går åt olika håll i klimatfrågan.
Utöver finanssektorn har flera stora bolag som Walmart, Meta och McDonald’s minskat sina insatser inom social hållbarhet, mer specifikt inom satsningar på mångfald och inkludering. Enligt Amanda Lundeteg, vd på Allbright, handlar det mest om att företagen justerar sin retorik snarare än att helt överge mångfaldsarbetet.
– Det viktiga är vad som faktiskt görs i praktiken, säger hon och betonar att företag som fortsätter prioritera hållbarhet på lång sikt har en bättre chans att attrahera kompetens och skapa konkurrensfördelar.
Samtidigt tycker hon att Donald Trumps beslut att stoppa alla mångfalds-program i den federala sektorn skickar ut alarmerande signaler.
– Det är sorgligt att se hur åratal av mångfaldsarbete inom det federala nedmonteras. Beslutet riskerar att förvärra polariseringen, leda till kompetenstapp och försvåra inkluderande samhällsutveckling. Även om privata företag är fria att fortsätta sina mångfaldssatsningar, skickar en sådan normerande signal från den högsta makten ett oroande budskap. Frågan är om företag kommer att våga prioritera detta arbete när tydligt stöd från toppen uteblir.
Effekter för svenska företag
Även om backlashen är mest framträdande i USA, kan den få konsekvenser för svenska företag.
– Backlashen ser jag framför allt inom social hållbarhet, där sådant som nyss var självklarheter nu kallas för woke, där väldigt många nu skulle tveka att kalla sig feminister och där det nu känns helt otänkbart att en statsminister ska stå på Medborgarplatsen och säga Refugees Welcome, säger hållbarhetsprofilen Mattias Goldmann.
Samtidigt finns det tecken på att även Sverige och svenska företag påverkas. Särskilt gäller det så klart företag med stor verksamhet i USA. Johan Florén tycker inte att det är osannolikt att många svenska företag kommer att tona ner sin hållbarhetsretorik i USA för att undvika kritik. Johan Florén pekar också på ett växande ifrågasättande av hållbarhetsarbete här i Sverige, även om detta sker i mindre aggressiv form än i USA.
– Vi ser en rörelse där hållbarhetskritiska röster blir mer framträdande också här. Detta kunde man till exempel se kring Northvolt-satsningen, också innan projektet fick akuta problem, säger han.
En mer konkurrensdriven hållbarhet?
Företagens hållbarhetsarbete kommer sannolikt att fortsätta, men kanske under nya förevändningar. Det menar Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, som tycker att han ser en fortsatt stark koppling mellan klimatpolitik och näringspolitik.
– Klimatomställningen drivs inte längre så mycket av hållbarhetsargument utan med argument om konkurrenskraft och jobbtillväxt. Länder och företag som investerar i fossilfria lösningar kommer att leda utvecklingen, säger han.
Svante Axelsson konstaterar dock att även om klimatfrågan behåller sitt momentum, riskerar andra hållbarhetsfrågor, som biologisk mångfald och social inkludering, att få mindre uppmärksamhet. Detta, anser han, speglar en global trend där ekonomiska och politiska faktorer påverkar prioriteringar.
Den globala backlashen mot hållbarhetsarbete är enligt de experter Miljö & Utveckling talat med en påminnelse om att framsteg inte är garanterade. För svenska företag handlar det nu om att navigera i en värld där hållbarhetsfrågor allt oftare blir politiska stridsfrågor. Samtidigt öppnas möjligheter för de som vågar visa ledarskap och fortsätta satsa på långsiktigt hållbarhet.
– På klimatområdet tror jag snarare att Trump stärker vårt klimatarbete, dels för att det öppnar sig möjligheter när USA tar ett kliv bakåt, dels för att Trump blir en gemensam fiende som får oss att tänka ”vad faan…”. Men det gäller inte amerikanska företag och det gäller inte heller för hur svenska företag agerar i USA, säger Mattias Goldmann.
Eller som Amanda Lundeteg uttrycker det:
– Det är nu ett ypperligt tillfälle för företag som verkligen menar allvar att stå emot politiska trender och visa att hållbarhet är affärskritiskt.