Studie: Så ska Gävlebornas rörelsemönster bidra till hållbara städer

Projektet startade i september 2021 och har precis avslutats. Med hjälp av aktivitetsarmband och en ny app har forskarna samlat in över 5000 subjektiva upplevelser från omkring 200 deltagare.

I appen, MyGävle, har Gävleborna kunnat rapportera positiva och negativa upplevelser i vardagen och genom aktivitetsarmbanden har forskarna samlat in data om antal steg, sömnkvalitet, brända kalorier, hjärtfrekvens och stressnivåer.

– Genom att följa samma personer under lång tid vill vi få en helhetsbild över vilka åtgärder man kan göra i en stad som ger win-win situationer och förenar människors hälsa med social hållbarhet och ekosystemens hälsa, säger Karl Samuelsson, forskare inom miljövetenskap vid Högskolan i Gävle.

Kan visa på mönster av segregation

Forskarna har bland annat undersökt hur deltagarna upplever luftföroreningar, buller, parker och natur, hur de rör sig i kommunen och hur de olika delarna kombinerat påverkar deltagarnas välmående. Genom att jämföra upplevelser och rörelsemönster från olika delar av staden kan resultatet bland annat visa på mönster av segregering samt vilka naturområden inom kommunen som bör bevaras eller förbättras.

Just nu håller forskarna på att sammanställa resultaten från undersökningen, men kan redan nu se tecken på skillnader mellan stad och landsbygd.

– De som bor i staden upplever att de har naturupplevelser närmare än de som bor på landsbygden. Vad det beror på lämnar jag osagt, men det är en sak som blir intressant att titta närmare på, säger Karl Samuelsson.

Hoppas att resultaten ska integreras i Gävles stadsplanering

Projektet är en del av forskningsprojektet BIG som är ett samarbete mellan Högskolan i Gävle och Future Position X. Gävle fungerar som en ”testbädd” för projektet vars syfte är att förstå hur hållbara, hälsosamma och livskraftiga städer ska byggas i framtiden.

– Vår förhoppning är att resultaten från studien ska integreras i Gävles stadsplanering och under projektets gång har vi haft kontinuerlig dialog med kommunen om hur detta kan gå till, säger Karl Samuelsson.

Forskningsfältet har under de senaste åren tagit fart

Forskningsfältet, som utmärker sig av att staden ses som ett komplext sammankopplat ekologiskt och socialt system, har enligt Karl Samuelsson inte bara tagit fart i Gävle.

I Paris har man nyligen lanserat ”15-minutersstaden”, vilket utgår från att människor inte ska ha längre än 15 minuter till nödvändiga saker i livet, som affärer och kommers samt avslappnande miljöer.

– Forskningsfältet har funnit i omkring 10 år, men under de senaste åren har det verkligen tagit fart. Samtidigt är det viktigt att tänka på att staden är ett komplext system där det inte alltid räcker med dessa enkla tumregler. Vi får till exempel inte glömma att vissa naturområden måste få vara stora för att de ska kunna ge skydd mot extremväder samt denna fina avkoppling och återhämtning som vi sett i vår forskning, säger Karl Samuelsson.