Flexibilitetsmarknader på frammarsch – kan hjälpa Sverige att nå klimatmålen

Flexibilitetsmarknader kan vara lösningen

Rapporten beskriver ett flexibelt energisystem, där fjärrvärmesystem, elsystem och industri samverkar för att öka andelen förnybar energi. Ett sätt att nå dit är genom marknader, där man köper och säljer flexibilitet.

– Ett hinder mot ett flexibelt energisystem är om det påverkar lönsamheten negativt. En marknad för flexibilitet skulle kunna ge ekonomiska incitament för industrier och andra aktörer att flytta sin elförbrukning i tid, säger Maria Johansson, universitetslektor vid Linköpings universitet och en av författarna bakom studien.

Företag och fastighetsägare kan hjälpa till

Flexibilitetsmarknader fungerar genom att aktörer som ligger inom ett visst geografiskt område kan sälja sin flexibilitet till elnätsägaren. Det kan vara exempelvis en större elnätsanvändare som minskar sin elanvändning till förmån för någon som behöver el för att hålla i gång sin produktion. Elnätsanvändarna kan vara större företag, men också hyresvärdar och fastighetsägare som går ihop för att kunna stänga av värmepumpar.

I Sverige är man än så läge bara i startgroparna med marknadssystemet. Men det finns idag tre lokala pilotprojekt där man testar hur flexibilitetsmarknader fungerar i praktiken. 

Dels finns det EU-finansierade CoordiNet, med marknadsplatser i bland annat Uppland och på Gotland. Dels Sthlmflex som drivs av Svenska kraftnät, Ellevio och Vattenfall och har en flexibilitetsmarknad i Stockholmsregionen. Därtill finns även Effekthandel Väst som drivs av Göteborg Energi Nät och Mölndal Energi Nät.

Sofia Eng är chef för NODES projektavdelning som driver marknadsplatserna för Effekthandel Väst och Sthlmflex.

– I Stockholm har vi en situation där befolkningen ökar, och elförbrukningen ökar kraftigt. När det är kallt på vintern blir det ofta kapacitetsbrist, så kallade flaskhalsar, på elnätet. Att köpa och sälja flexibilitet är ett sätt att undvika det. Det fungerar precis som andra råvarumarknader, som gasmarknaden och elmarkanden, säger hon.

Intresset ökar

För att bli flexleverantör i Stlmflex och Effekthandel Väst behöver elanvändare kunna minska sin elförbrukning med minst 0,1 MW aggregerat. Elproducenter behöver kunna öka elproduktion med minst 0,1 MW. Sofia Eng berättar att intresset att delta blir större för varje år som går.

På vilket sätt kan det här bidra till klimatet?

– Det bidrar till att klimatomställningen sker på ett kostnadseffektivt sätt. En flexibilitetsmarknad gör att investeringar i elnätet kan skjutas upp eller i vissa fall undvikas. Investeringar i elnätet behövs till exempel för att möjliggöra elektrifiering av transport och för att kunna koppla miljövänlig produktion till nätet, säger Sofia Eng.

Hindrande regelverk på väg att ändras

Det finns samtidigt flera hinder för att marknaden ska skalas upp, menar Sofia Eng. Hon lyfter bland annat att regelverket för nätbolag på olika håll i Europa behöver göras om för att marknadssystemet ska kunna övergå till vanlig praxis. Vidare menar hon att nätbolagen behöver bygga mer kunskap samt etablera system och processer som stödjer flexibilitetsköpen.   

– Det är mycket som fortfarande saknas och vi testar oss fram. Men regler som påverkar hur flexibilitetsmarknader kommer fungera framöver är på gång. I samband med att de implementeras kommer området troligtvis ta fart, säger Sofia Eng.

Skulle ge stabilare elsystem

Maria Johansson vid Lindköpings universitet hoppas att framväxten av flexibilitetsmarknader ska driva på utvecklingen mot ett flexibelt energisystem. Enligt rapporten från Linköpings universitet skulle ett flexibelt energisystem kunna minska mängden överskottsel med 74 procent. Importen skulle kunna minska med 36 procent. Dessutom skulle elsystemet bli mer stabilt, slår forskarna fast.

– Om det går att öka lönsamheten genom att vara flexibel utan att det går ut över produktionen skulle en omställning vara möjlig. Trovärdiga flexibilitetsmarknader skulle kunna vara en lösningarna där man köper och säljer flexibilitet. För det behövs smarta system som styr och samordnar elanvändningen, samt system som bättre kan förutsäga kraftproduktionen från vind och sol som ju hänger ihop med vädret, säger Maria Johansson.