Lista: Lösningarna med störst klimatpotential enligt IPCC

Klimat Solenergi, minskad omvandling av skog och nya bränslen i industrin. Det är enligt IPCC de klimatåtgärder som är mest kostnadseffektiva och har störst global klimatpotential fram till 2030. Tillsammans med andra, relativt billiga åtgärder, skulle de kunna halvera klimatutsläppen till 2030 enligt IPCC. Här är de viktigaste lösningarna inom sektorerna energi, markanvändning och industri.

Lista: Lösningarna med störst klimatpotential enligt IPCC
Här är lösningarna med störst klimatpotential globalt.

Vilka är de viktigaste åtgärderna globalt för att få stopp på klimatförändringarna snabbt? Vilka lösningar har störst klimatpotential?

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Naturvårdsverket har i sin senaste rapport ”Begränsad klimatpåverkan – fördjupad utvärdering av miljömålen 2023” använt underlag från IPCC för att sammanställa det vetenskapliga kunskapsläget om klimatförändringen.

Det handlar om att undersöka olika sektorer för att se vilka som har störst potential att minska sina utsläpp eller binda koldioxid på global nivå och fram till 2030. Det är alltså åtgärder som ska kunna gå snabbt att genomföra.

Stor klimatpotential och lågt pris för många åtgärder

Sammanställningen visar möjliga åtgärder för att bromsa utsläppen av klimatgaser på global nivå. Man har också bedömt kostnaderna per ton koldioxidekvivalenter (CO2e). Och kostnaderna är ofta förvånansvärt låga, för många viktiga åtgärder ligger de långt under det svenska koldioxidpriset per ton. Om alla åtgärder på hela listan skulle genomföras, skulle det leda till att de globala utsläppen halveras till 2030 enligt Naturvårdsverket.

– Viktigt gällande IPCC-grafen med åtgärdspotentialer är ju att den alltså visar på åtgärder som – med kostnader till övervägande del understigandes 100 USD /tCO2ekvivalenter – sammantaget halverar de globala utsläppen till 2030. Ungefär vad som fordras för klimatmålen, skriver Pelle Boberg på Naturvårdsverket i en skriftlig kommentar till Miljö & Utveckling, och fortsätter: 

– Det vill säga, ska vi nå klimatmålen behöver vi alltså i princip genomföra rubbet.

Fler områden men dessa är störst

Miljö & Utveckling listar med hjälp av Naturvårdsverkets rapport och IPCC:s underlag de viktigaste klimatåtgärderna inom sektorerna energi, industri och markanvändning, som är de tre sektorerna med störst potential globalt. Förutom dem finns sektorerna Byggnader, Transporter och Övrigt med i IPCC:s graf.

Här är listan med de tyngsta utsläppsåtgärderna:

Energi

1. Solenergi. Solenergi bedöms kunna minska klimatutsläppen med över fyra gigaton CO2e globalt till 2030, med en kostnad som är lägre per ton än den svenska koldioxidskatten.

2. Vindenergi. Nästan lika stor potential som solenergin, men med något sämre kostnadsbild. Fortfarande är kostnaden för de minskade klimatutsläppen lägre än den svenska koldioxidskatten.

3. Minskade metanutsläpp från olja och gas.

4. Kärnkraft. Potentialen är liten i jämförelse med vind och sol, det handlar om knappt ett gigaton CO2e i minskning av nettoutsläppen 2030. Prislappen är också högre.

5. Geotermisk energi. Något lägre bidrag än kärnkraften men å andra sidan med bättre ekonomisk kalkyl.

Markanvändning

1. Minskad omvandling av skog och andra ekosystem anses ha en potential som är större än den för vindkraften globalt fram till 2030, men med något sämre ekonomiska förutsättningar.

2. Kolbindning inom lantbruket. Potentialen ligger nära den för vindkraften.

3. Återställande av ekosystem, beskogning och återbeskogning.

4. Övergång till balanserad, hållbar och hälsosam kost. Här kan kostnaderna enligt Naturvårdsverket inte delas i kategorier på grund av stor variation eller brist på data.

5. Förbättrad hållbar skogsförvaltning.

Industri

1. Övergång till andra bränslen. Stor potential, över 2 gigaton CO2e globalt till 2030 – men speciellt på marginalen blir det dyrt med en kostnad på 100 till 200 USD per ton CO2e.

2. Energieffektivisering. Här finns både pengar och klimatutsläpp att tjäna. Potentialen bedöms till över 1 gigaton CO2e till 2030 och prislappen är låg.

3. Materialeffektivitet. Något dyrare än energieffektivisering, och en potential på runt 1 gigaton CO2e.

4. Förbättrad återvinning. Samma kostnadsbild som materialeffektivitet, men lägre potential.

5. Femteplatsen delas mellan utfasning av fossila material och ersättning av cementbaserade material. Utfasningen av det fossila har något större potential men å andra sidan till en högre kostnad. Cementen är relativt sett billig att fasa ut, men ger ett något mindre bidrag.

Kan förändras framöver

Både kostnader och potential kan förändras framöver, men detta är den senaste uppskattningen enligt IPCC.

Naturvårdsverket konstaterar också i rapporten att kunskapen om vilka klimatåtgärder som faktiskt fungerar nu ökar globalt.

”Den samlade forskningen tyder på att väl utformade styrmedelspaket ger större effekt än enskilda styrmedel. Styrmedelspaket som även utformats för att söka åstadkomma synergier med bredare utvecklingsmål har visats sig vara mer verkningsfulla (ge större effekt) än enskilda styrmedel, Styrmedelspaket med en sådan inriktning har också visats få större stöd från allmänheten”, skriver myndigheten.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.