Landskapsarkitekten: Vi behöver tänka nytt om biologisk mångfald i staden

Det är allmänt accepterat att vi behöver stärka den biologiska mångfalden. Däremot finns det olika åsikter om hur mycket biologisk mångfald behövs i städer.

– Pratar man med personer som är strikt naturskyddsmänniskor brukar de inte tycka att det är så hemskt viktigt. Detta eftersom våra mest värdefulla och sällsynta habitat oftast finns ute i landet eller uppe på bergen. Alltså inte i närheten av våra livliga städer, säger hon.

Ella Uppala anser i stället att det är viktigt att främja biologisk mångfald i stadsmiljöer för att säkerställa en långsiktig, bred och robust tillgång till ekosystemtjänster.

– Ekosystemtjänsterna som levereras av biologisk mångfald i stadsområden fyller många olika funktioner, inklusive vattenrening och reglering av temperatur, samtidigt som de positivt påverkar människors hälsa och välbefinnande, säger hon.

Hon berättar att ”Animal Aided Design” är ett effektivt tankesätt, vilket innebär att man noggrant studerar vilka djur och växter som kan trivas i området och sedan anpassar stadsmiljön efter deras behov.

– I Stockholm har man till exempel diskuterat ek och tall och säkerställt sammanhängande korridorer av dessa träd eftersom de är hemvister för många olika djur och möjliggör rörelse för fåglar, svampar och småkryp, säger hon.

Något som oroar Ella Uppala är dagens tendens att följa samma mall överallt.

– När vi börjar fokusera på den biologiska mångfalden, inser vi ofta att gröna väggar, takträdgårdar och planteringar i gatumiljö är enkla lösningar. Dock ser dessa insatser ofta likadana ut i olika städer. Visserligen har sedumtak sina fördelar, men vi bör vara öppna för alternativa lösningar som kan skapa olika habitat för olika arter. Att införa tät och hög vegetation kanske inte är lika populärt, men det är nödvändigt att tänka brett för att gynna den biologiska mångfalden i våra städer.

Ella Uppala påminner om att det finns stora variationer i hur exploateringen av naturen genomförs, och att vi i Sverige tenderar att skapa miljöer som är mycket likartade.

– Det är vanligt att sträva efter att jämna ut höjdskillnader, genomföra likformig dränering och ersätta naturliga jordar med konstgjorda material. Detta tillvägagångssätt har sina fördelar, men det leder också till att våra städer får liknande och homogena livsmiljöer, vilket potentiellt kan utgöra en utmaning för den biologiska mångfalden, säger Ella Uppala.

Hon menar att det krävs en paradigmförändring – att vi skiftar från att enbart försöka minska den negativa påverkan till att i stället öka våra ansträngningar för att främja den positiva.

– Det finns flera olika sätt att uppnå detta, men en av de mest framträdande strategierna är att beakta den befintliga miljön, de organismer som redan lever där, och de naturliga förutsättningarna som lockar djur och växter till platsen, säger Ella Uppala.

Hon tycker inte heller att utmaningarna i städerna handlar om tekniska lösningar.

– Jag tror snarare att biologisk mångfald handlar om att ändra vårt sätt att tänka. Vi behöver undersöka hur och var vi kan integrera strukturer som samtidigt främjar ekosystemtjänster, skapar en gynnsam livsmiljö och stöder en mångfald av djur. Det som verkligen saknas är en övergripande vision. Vi behöver kunna visualisera hur en stad med hög biologisk mångfald skulle kunna se ut och fungera. Teknologin kan sedan anpassas för att förverkliga den visionen, avslutar hon.