Det tuffare ekonomiska och säkerhetspolitiska läget påverkar även miljö- och klimatarbetet. Många regioner rapporterar om personalminskningar, mindre utrymme för konsultinsatser och nedlagda miljöledningssystem. Trots detta görs flera framsteg. Inte minst ger energieffektiviseringar tydliga resultat.
Så kan regionerna vässa miljöarbetet – 5 framgångsfaktorer
OFFENTLIG SEKTOR
Trots en tuff ekonomi gör de flesta regionerna framsteg inom miljöarbetet, och bland de som lyckas syns tydliga trender.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Det är några av slutsatserna i rapporten Öppna jämförelser – Miljöarbetet i regionerna, av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Andreas Hagnell, handläggare på SKR, och projektledare för rapporten, berättar att han ser flera tydliga trender.
– Sveriges regioner fortsätter att fokusera på klimatfrågor och rapporterar mer om sin påverkan, särskilt när det gäller inköp och upphandling. Medvetenheten om klimatpåverkan ökar också, säger han till Miljö & Utveckling.
Vidare säger Andreas Hagnell att regionernas direkta klimatpåverkan, särskilt från uppvärmning, el, kollektivtrafik och mindre källor som lustgas, har minskat kraftigt över tid.
– Genom att minska energiförbrukningen och använda förnybara drivmedel har många lyckats reducera sin totala klimatpåverkan avsevärt, säger han.
Fakta
Resultat i korthet 2009-2023:
- Antibiotikaförskrivning: minskat 31 procent, men ökat 17 procent sedan 2021.
- Ekologiska livsmedel: ökat från 13 till 40 procent, men minskat 4 procentenheter sedan 2019.
- Förnybara drivmedel i kollektivtrafiken: ökat från 42 till 95 procent.
- Energianvändningen per lokalyta: minskat 21 procent, varav 1,5 procentenhet sedan 2022.
- Medicinska gasers klimatpåverkan: minskat 72 procent, men ökat 8 procent sedan 2022.
- Lägst energianvändning per yta: har regionerna Jönköpings län, Värmland, och Stockholm. Region Stockholm har också den största förbättringen sedan 2009, med hela 38 procent. Även regionerna Jönköpings län, Uppsala, Kronoberg och Västerbotten har minskat energianvändningen per yta med över en fjärdedel.
Det ansträngda ekonomiska läget är påtagligt för regionerna som 2023 hade ett underskott på 12 miljarder kronor. I princip alla regioner arbetar för att få ner kostnadsnivån. Samtidigt är kompetensförsörjningen i sektorn en stor utmaning.
– Andelen förnybara drivmedel ökar i kollektivtrafiken, men vissa regioner har i stället gått tillbaka till mer fossil diesel och dragit tillbaka omställningen av ambulanser och andra fordon till biodrivmedel. Antalet elbussar ökar. Men osäkerhet kring styrmedel är en utmaning för både kollektivtrafiken och andelen förnybara drivmedel, säger Andreas Hagnell.
”Utsläppsökningar behöver inte alltid innebära högre utsläpp”
Halland, Örebro, Dalarna, Gävleborg och Västerbotten har alla rapporterat ökade koldioxidutsläpp över tid. Andreas Hagnell menar dock att dessa ökningar är rättvisa när man gör en noggrann jämförelse.
– I klimatredovisningen beror det också på hur man räknar, och att regionerna blivit bättre på att mäta. Till exempel redovisar Dalarna 29 procent högre utsläpp 2023 än 2018, men ökningen beror på en utökad redovisning, inte på faktiska ökade utsläpp, säger han.
Han säger att det även finns andra rimliga förklaringar till skillnaderna i utsläpp.
– Det handlar främst om politiska prioriteringar och mål, samt om hur resurser har satsats eller sparats in. Men också att man har olika verksamheter och byggnadsbestånd. Geografiska skillnader spelar också in; till exempel har norra Sverige haft sämre tillgång till förnybara drivmedel, medan södra Sverige har haft bättre tillgång till lokal- och närodlade livsmedel.
Har du några förslag på hur regionerna kan förbättra sitt miljöarbete?
– En stor del av energianvändningen sker inom kollektivtrafiken, men även i regionernas fastigheter. Dessa är två betydande områden där minskningar kan ha stor inverkan på den totala förbrukningen. När man sparar energi, sparar man ofta också pengar. Det krävs dock långsiktiga strategiska insatser och prioriteringar, säger Andreas Hagnell och fortsätter:
– När det gäller fastigheterna är det viktigt att noga överväga energianvändningen vid renoveringar och nybyggnationer, samtidigt som man kontinuerligt arbetar med förbättringar och optimering, i dialog med verksamheten och dess behov, avslutar han.
Fakta
5 framgångsfaktorer för ett lyckat miljöarbete
- Revidera strategier, lathundar och information om materialåtervinning samt förbättra sorteringsmöjligheterna ute i verksamheten.
- Informera personalen om hur man minskar avfall genom att använda flergångsprodukter och underlätta korrekt sortering av avfall.
- Genomföra platsbesök för att identifiera och åtgärda problem direkt.
- Införa balpressar och komprimatorer för wellpapp, pappers- och plastförpackningar för att öka återvinningen och minska transporterna.
- Använda mer tillförlitliga metoder för mätning av matavfall, i stället för schablonsiffror, som många regioner nu gör.
Källa: SKR.
Fakta
3 goda exempel på regionernas miljöarbete
Under 2023 har Region Skåne infört ett kärlsystem för matavfall. Detta system minskar behovet av papperspåsar.
Västra Götalandsregionen har startat Åter i Bruk, en verksamhet för återbruk av möbler och inredning. Hittills har över 4000 möbler återbrukats, vilket har minskat avfallsmängderna.
Region Gävleborg har genomfört informationskampanjer och samarbetat med serviceenheter och vårdenheter för att öka återvinningsgraden. De ger ut ett nyhetsbrev sex gånger om året som riktar sig till miljöombud, medarbetare och chefer, med tips och fokusområden för miljöarbete.
Källa: SKR.