Så botar du din artblindhet i coronatider

Människor har i dag generellt sämre kunskap om växter än äldre generationer.

– Forskning visar att vad vi känner till om naturen, och den kontakt vi har med naturen, påverkar hur benägna vi är att vara rädda om den. Förmågan att se hela dess mångfald gör att man ofta får en större vilja att bevara den, säger Bente Eriksen, föreståndare för Botaniska trädgården i Lund.

Hon jobbar med att få barn att upptäcka artrikedomen i Sverige. Detta genom våra sinnen.

Smaka på naturen

En lämplig ingång att lära sig mer om naturen brukar vara att fokusera på det som är ätbart. Något som Bente Eriksens kollegor Helena Hanson och Tina D’Hertefeldt, forskare på Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) respektive Biologiska institutionen vid Lunds universitet, jobbar med.

De menar att det finns mycket att upptäcka runt husknuten, oavsett om man bor på landsbygden eller i staden.

– Man behöver inte ge sig så långt ut för att hitta det man vill ha. Till exempel den här maskrosen, den är ju fantastisk i färgen. Om du plockar blommorna kan du göra maskrosvin, och de här små knopparna kan du plocka och fritera – jättegott! Och de små bladen kan man ha i sallad, säger Helena Hanson.

Lär dig mer om den biologiska mångfalden

Att ta sig ut på en utflykt och leta efter ätbara växter i vår och sommar kan vara ett härligt tidsfördriv och kanske en välbehövlig paus.

Nedan listas sju vildväxande växter som du kan smaka på. Och kanske det bästa av allt? Det är helt gratis!

1. Maskros

Kan användas till: Sallader, maskrosvin och friterade maskrosknoppar.

Historia: Världens längsta maskros enligt Guiness rekordbok är 177 centimeter lång och hittades i Kanada 2011. Sveriges längsta (hittade) maskros är 125 centimeter lång och hittades i Sjöbo 2015.

2. Ramslök

Kan användas till: Pesto eller soppa.

Historia: Kallas också Sankta Britas lök – kanske var det heliga Birgitta som tog den med sig till Sverige, men det är det ingen som riktigt vet. Under 1700-talet spred sig ett rykte till Stockholm och Vetenskapsakademien om Sankta Bittaes lök. Den växte på Vadstena kloster och sades ha en avskräckande effekt på mullvadar.

3. Nässlor

Kan användas till: Nässelsoppa och som naturlig växtnäring till odlingar.

Historia: Nässlornas fibrer, som finns i stjälken, har under flera tusen år använts för att tillverka tyger. Fibrerna är finare än hos lin, och ger ett tunt och glansigt tyg. I Danmark har man hittat tyg av nässla från bronsåldern.

4. Tusensköna

Kan användas till: De späda bladen är goda i en sallad.

Historia: Enligt gammal folktro skulle man äta upp de tre första tusenskönorna man såg när våren kom. Gjorde man det skulle man vara skyddad mot tandvärk resten av året. Troligtvis hjälpte detta inte mot just tandvärk, men man fick nog en behövlig vitaminkick efter den långa vintern.

5. Kirskål

Kan användas till: Kirskålspaj.

Historia: Detta ihärdiga ogräs härstammar från franska munkar som startade Alvastra kloster på 1100-talet. Förr i tiden trodde man att Kirskålen fungerade som medicinalväxt enligt signalläran, där ”lika botar lika”. Eftersom kirskålens blad liknade en liten fot trodde man, enligt Virtuella floran (Naturhistoriska riksmuseet), att den botade fotgikt.

Kirskålens mest intressanta delar finns annars under marken. Det är på grund av de långa rotskotten som den är ett så svårt ogräs. Om en liten bit finns kvar kan en helt ny planta utvecklas. Den är svår att få bort, men som tur är god att äta!

6. Harsyra

Kan användas till: Syrlig. Kan användas i sallad.

Historia: Inom folkmedicinen har harsyran använts som blodrenande medel, mot skörbjugg och vid gulsot och njursjukdomar. Eftersom örten i likhet med rabarber, ängssyra och spenat innehåller kalium- och kalciumsalter och oxalsyra, får den endast användas i små doser, särskilt av personer med njurbesvär.

7. Viol/luktviol

Kan användas till: Kanderade violblommor är en delikatess och bladen kan man ha i en sallad.

Historia: Enligt populär historia hörde luktviol till de tidigaste växterna som fördes in som medicinalväxter till de svenska klostren. Luktviolen kan användas för att göra parfym, men väldigt många blad krävs för att få fram en droppe väldoftande olja.

Källa: Lunds universitet