Totalt under mandatperioden kommer regeringen skrota ett utrymme som motsvarar två års totala utsläpp i Sverige.
Under innevarande mandatperiod har regeringen skrotat ett sammanlagt utsläppsutrymme på ca 106 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Utsläppsutrymmet motsvarar två års totala utsläpp från Sverige (som under 2016 var ca 52,9 miljoner ton).
Läs mer: Endast två miljömål väntas nås 2020
Skrotningen innebär att Sverige har skapat klimatnytta på två fronter: dels genom projekten utomlands och dels genom att regeringen förbinder sig att inte tillgodoräkna sig utrymmet i arbetet med att nå de nationella målen. De internationella insatserna har främst varit klimatprojekt som till exempel elproduktion i Brasilien och bioenergiprojekt i Indien. Projekten har genomförts under det så kallade Kyotoprotokollet.
I arbetet med att nå de nationella klimatmålet 2020 kan regeringen välja att på hemmaplan tillgodoräkna sig utsläppsutrymmen som internationella insatser bidragit till eller att skrota dessa utsläppsutrymmen, vilket ger större klimatnytta.
Läs mer: Återvunnen plast ger utmärkelse i Växjö
När regeringen nu kommer att skrota utrymmena krävs att Sverige når de nationella klimatmålet till 2020 genom nationella insatser, vilket man är på god väg att göra.
Den klimatnytta som Sveriges internationella insatser har åstadkommit används på så sätt inte för att täcka utsläpp i Sverige och utsläppsutrymmet säljs inte heller till andra länder.