Regeringen och Sverigedemokraterna presenterade i slutet av förra veckan direktiven till den så kallade Styrmedelsutredningen, som ska ge verktyg för hur Sverige kan nå sina klimatmål enligt EU:s krav. Utredningen har beskrivits som en av de viktigaste åtgärderna i regeringens klimathandlingsplan och ska bland annat komma med förslag på hur fossila bränslen ska fasas ut till 2045 och hur reduktionsplikten ska fungera. Detta ska ske på ett ”kostnads- och samhällsekonomiskt effektivt sätt” lyder det.
Regeringen tillsätter utredning om styrmedel – kritik från flera håll
Juridik & Politik På fredagen tillsatte regeringen och Sverigedemokraterna utredningen om vilka styrmedel som krävs för att Sverige ska nå EU:s klimatmål. Direktiven till utredningen har fått omfattande kritik från såväl miljörörelsen som akademien.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
– Jag ser fram emot förslag på styrmedel som gör att vi når våra mål med en rättvis klimatomställning, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i samband med att utredningen presenterades.
Under helgen har utredningsdirektiven och Tidöpartiernas klimatpolitik fått omfattande kritik – från miljörörelsen, från forskare och från oppositionen. Många kommenterar också att regeringen väljer att presentera ett viktigt klimatbesked en sen eftermiddag på en fredag före ett stort skollov.
– Klimatministern saknar fortfarande en plan på hur utsläppen ska minskas och klimatmålen nås. I över ett års tid har regeringen rullat tummarna och nu kommit fram till att Hasslers förslag ska vidareutredas. Det börjar nästan likna en fars, säger till exempel Socialdemokraternas klimatpolitiska talesperson Anna-Caren Sätherberg i en kommentar.
I ett mejl till tidningen Syre skriver Deliang Chen klimatforskare vid Göteborgs universitet att det behövs ”omedelbar” politik och uttrycker oro över att klimatförändringarna inte prioriteras, mot bakgrunden att utredningen ska vara klar först några månader innan nästa val.
Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap och universitetslektor i klimatledarskap vid Uppsala universitet, är kritisk till innehållet. Bland annat lyfter han att det i direktivet står att utredaren inte ska lämna förslag inom skatteområdet.
— Utredaren förses med munkavle på de viktigaste styrmedlen, både för utsläppsminskning och ökad acceptans. Det är jättekonstigt, säger han till TT.
Även Kristina Östman, enhetschef för klimat på Naturskyddsföreningen, är kritisk.
— Regeringen har ägnat första halvan av mandatperioden till att bedriva en klimatfientlig politik som ökar utsläppen och nu väljer de att luta sig tillbaka, säger även hon till TT.